Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Miljö & Ekonomi

Skelleftebors klimatsmarthet lönar sig dåligt

Publicerat onsdag 11 maj 2011 kl 12.57
Foto: Anna Burén/SR.

Hur mycket pengar en familj tjänar på att använda mindre energi beror på var man bor. Skellefteå är en av kommunerna där det lönar sig dåligt att minska förbrukningen. Det visar en kartläggning från bostadsorganisationen Nils Holgerssongruppen.

– Man vill ju få tillbaka det man sparar, det känns bättre och det blir bättre för alla, säger Per Holm, ordförande i Nils Holgerssongruppen.

Hur mycket skulle en familj tjäna på att minska förbrukningen av fjärrvärme, el, vatten och sophämtning med 25 procent? Det har nu undersökts av Nils Holgerssongruppen, där bland andra Fastighetsägarna, Hyresgästföreningen och de allmännyttiga bostadsbolagen ingår.

I kommuner där de fasta avgifterna är förhållandevis stor andel och de rörliga avgifterna är liten andel av slutsumman ger det mindre utslag på räkningarna om man är sparsam med förbrukningen.

Skellefteå är en av kommunerna där det lönar sig minst. Att minska elförbrukningen med 25 procent sänker bara priset med 15 procent, och att minska sopberget med 25 procent minskar bara avgiften med 2 procent. Samtidigt är Skellefteå en av de dyraste kommunerna, fjärde plats av de 30 undersökta kommunerna, med avgifterna för fjärrvärme, el, vatten och avfallshämtning.

Samhället behöver bli klimatsmart. Och Per Holm, Nils Holgerssongruppen, tycker att det är ett politiskt ansvar att det också blir ekonomiskt lönsamt. I till exempel elbolag där kommuner är delägare och sitter i styrelsen kan de påverka priskonstruktionen.

– Politikerna, kommunerna men även de privata företagen säger att man ska effektivisera och minska användningen. Man har miljömål. Men det visar sig ofta vara tomma ord. Verkligheten, det vill säga priset och priskonstruktionen, är något helt annat med många fasta kostnader, och det motverkar effektivisering, säger Per Holm. 

Näringsminister Maud Olofsson vill se mer av rörliga avgifter, men det ska marknaden klara av, inte politikerna, säger hon.

– Vi har en fri marknad. Jag tror inte att någon skulle gilla om vi gick in på alla de här marknaderna politiskt, och sa "nu ska ni ha prissättningen på det här och det här sättet". Däremot kan vi öppna upp och göra det möjligt med snabbare information om vilken förbrukning man har med timvis mätning eller realtidsmätning. Men kunderna måste också vara aktiva, och elbolagen, säger Maud Olofsson.

Fråga
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".