Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
VÄSTERBOTTEN

Fortsatt högt blodtryck efter infarkt

Publicerat lördag 5 november 2011 kl 11.12
Siffrorna en besvikelse
(1:47 min)
1 av 2
Hjärtoperation. Foto: Tomas Oneborg/Scanpix.
2 av 2
Krister Lindmark, Foto: Marie Wenger/SR.

Allt för få västerbottningar som har haft hjärtinfarkt lyckas sänka blodtrycket och blodfetterna tillräckligt efter infarkten. Något glappar mellan hjärtkliniken, primärvården och patienten.

För Krister Lindmark, medicinsk chef för kardiologi vid Norrlands universitetssjukhus, är siffrorna en besvikelse.

– Att en tredjedel av patienterna inte uppnår målvärden för blodtryck och blodvärden ett år efter hjärtinfarkten är ju inte riktigt acceptabelt.

För den som har haft en hjärtinfarkt är det viktigt att hålla blodtrycket och kolesterolet nere - annars är risken stor att man får en ny infarkt. Sedan ett par år tillbaka rapporteras de här värdena in till ett särskilt register, ett år efter att patienten skrivits ut. För första gången kan man nu se hur det går för patienten på längre sikt.

Och det ser inte bra ut. Drygt en fjärdedel av patienterna i Umeå når inte ner till målvärdena för blodtryck, och två femtedelar har för höga blodfetter.

– För några år sen så kollade vi hur det är när de lämnar oss, och då ligger de i princip alla exemplariskt. Men sen har vi inte haft nån koll på vad som hänt med patienterna efter, säger Krister Lindmark.

Det som gäller för att klara värdena är att ta sina mediciner ordentligt, äta nyttigt och motionera. Men här har också sjukvården ett stort ansvar att motivera och följa upp, säger Krister Lindmark. Helst skulle han vilja att patienterna kallades på återbesök hit, till Hjärtcentrum på universitetssjukhuset. Men idag slussas patienterna över till primärvården, och det kan vara problematiskt.

– Rent generellt så har vi väldigt duktiga distriktsläkare i länet. Problemet är ju bara mängden patienter som finns, och även att ersättningssystemen för primärvården belönar att ta hand om friska patienter så att de inte listar sig någon annanstans. Det optimala för den här patientgruppen är ju om de kallas varje år, men primärvården har snarast fått styruppdrag att prioritera andra grupper.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".