Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Depression och kronisk stress kan skynda på vårt åldrande.

Publicerat fredag 11 november 2011 kl 05.14
Depression påskyndar åldrande
(1:05 min)

I ändarna av kromosomerna i kroppens celler finns ett område som kallas telomerer och de är kopplade till kroppens åldrande. Forskare vid Umeå universitet har nu hittat en koppling mellan depression och längden på telomererna. Resultatet kan enligt forskarna förklara hur den stress som deprimerade personer utsätts för, kan leda till sjukdom och för tidigt åldrande av kroppens celler.

– Vi kunde bygga på tidigare fynd som visade att telomererna var kortare hos deprimerade, med att visa en trolig orsak till vad det kan bero på; och att det kan vara att de har en störd reglering av stresshormonet kortiso, det säger Mikael Wikgren är doktorand vid institutionen för klinisk vetenskap, enheten för psykiatri, vid Umeå Universitet.

Ändarna på var och en av kromosomerna i våra celler blir alltså kortare när vi blir äldre. Till slut är de här telomererna så korta att cellerna inte längre kan dela på sig och kroppen drabbas av åldersrelaterade sjukdomar.

Det som doktoranden Mikael Wikgren och kans kollegor nu beskriver i tidskriften Biological Psychiatry, är kopplingen mellan stresshormoner och förkortade telomerer hos personer med återkommande depressioner eller personer som varit utsatta för kronisk stress

--  Stress är en större bidragande orsak till den ohälsa som man ser hos deprimerade, än vad man har trott tidigare. Det antyder kanske att depressionsjukdom är mer än något som bara sitter i huvudet och man måste se den hur ett helkroppsperspektiv.

Reporter Pierre Martin
pierre.martin@sverigesradio.se

Telomeren

Telomeren är kromosomens ändparti. Med ökande ålder sker en förkortning av telomerlängden och studier har visat att bl. a. oxidativ stress och inflammation påskyndar förkortningen. Utifrån detta har det föreslagits att telomerlängd är ett mått på biologiskt åldrande och samband har påvisats mellan telomerlängd och åldersrelaterade sjukdomar, ohälsosam livsstil och livslängd. Forskargruppen visar att kortare telomerlängd är förknippat med både återkommande depressioner och med kortisolvärden som indikerar att de varit utsatta för kronisk stress.


Studien omfattar 91 patienter med återkommande depressioner och 451 friska kontrollpersoner. Telomerlängden, mätt i vita blodkroppar, är kortare i patientgruppen jämfört med kontrollgruppen, vilket indikerar högre biologisk ålder hos patienterna. Forskarna undersökte även deltagarnas stressreglering med hjälp av ett s. k. Dexametasontest.

- Testet visar att kortisolvärden som markerar långvarig stress är förknippat med kortare telomerer både hos deprimerade och friska personer, säger Mikael Wikgren, doktorand inom forskargruppen. Att de deprimerade som grupp har kortare telomerlängd jämfört med friska kan till stor del förklaras av att fler deprimerade än friska har störd kortisolreglering, något som understryker att kortisolreglering och stress spelar en viktig roll vid depressiv sjukdom.

Artikeln ingår i doktorand Mikael Wikgrens avhandlingsarbete. I forskargruppen, som leds av professor Rolf Adolfsson, ingår även med. dr. Karl-Fredrik Norrback (handledare), doktorand Martin Maripuu samt projektsamordnare Annelie Nordin.
Studien har genomförts i samarbete med forskare vid Institutionen för medicinsk biovetenskap, Umeå universitet, samt forskare vid Stockholms universitet, Linköpings universitet och Antwerpens universitet.

För mer information, kontakta:
Mikael Wikgren, Institutionen för klinisk vetenskap, enheten för psykiatri, på
telefon: 070-303 89 42
e-post: mikael.wikgren@psychiat.umu.se


Referens:
Wikgren M, Maripuu M, Karlsson T, Nordfjäll K, Bergdahl J, Hultdin J, Del-Favero J, Roos G, Nilsson LG, Adolfsson R, Norrback KF. Short telomeres in depression and the general population are associated with a hypocortisolemic state. Biol Psychiatry. doi:10.1016/j.biopsych.2011.09.015

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".