Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Vädret

Åsksäsongen är här

Publicerat tisdag 1 maj 2012 kl 14.59
Blixt. Foto: Scanpix.

En liten röd markering på en väderkarta någonstans vid Onsalalandet i Halland i mitten av april var starten. Fast riktig fart på muller och blixt blir det inte förrän till sommaren. Och då mest på Västkusten, mellan klockan 16 och 17 på eftermiddagen.

Dansk väderstatistik hävdar att vi de kommande fem och en halv månaderna får vara med om 95 procent av årets alla blixtnedslag. Inget pekar mot att vi slipper lindrigare undan på den svenska sidan gränsen.

Ludwig Isaksson och Lennart Wern, som gjort en åsktudie för SMHI under åren 2002-2009, fann att det i snitt var 25-30 åskdagar per år på Västkusten. Ofta någonstans vid Hallandsåsen och rent statistiskt oftast någon gång på eftermiddagen, mellan 16 och 17. Det är åsktimmen.

Lapplandsfjällen har bara en till tre dagar med åska. En bagatell jämfört med Bogor i Javas bergstrakter där det i snitt åskar 322 av årets 365 dagar.

Värsta åskvädret i Sverige tycks ha rasat på Fulufjället i Dalarna i slutet av augusti 1997. Fjället träffades av cirka 700 blixtar på några timmar och det regnade 400 millimeter på ett enda dygn.

I princip kan det åska mitt i vintern, men vanligast är ovädret när värmen kommer.

– Oftast är det en förutsättning att man har en kraftig uppvärmning av marken, så att man får i gång luftcirkulationen, säger Therese Fougman, jourhavande meteorolog på SMHI.

Hon tycker att åska är vackert.

– Men jag vill inte vara för nära.

Christer Jönsson/TT

Olika sorters blixtar

  • Klotblixt. Kallas även kulblixt eller rullblixt. Rör sig fritt i luften, glider längs ledande föremål. Kan tränga genom stängda fönster, vilket ibland resulterar i ett runt hål i rutan.
  • Sant Elmseld. På segelskutornas tid kunde man ibland se ett svagt ljussken i masttopparna när det åskade. Döptes efter Elmo, sjömännens skyddshelgon.
  • Heta och kalla blixtar. Långvariga blixtar (handlar dock fortfarande bara om bråkdelar av en sekund) benämns heta blixtar. De kortvariga kallas kalla blixtar även om temperaturen i och för sig är lika hög som i de heta blixtarna.

Källa: SMHI (TT)

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".