Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Det brinner i Kronåsens industriområde med kraftig rökutveckling som följd.
(Publicerat idag kl 15.48)
SKOLAN

Skolan matchar inte elevernas NO-intressen

Publicerat måndag 13 augusti 2012 kl 14.22
Forskare Magnus Oskarsson
(1:51 min)
Skoltrött elev i Bergshamraskolan, högstadiet Foto: Erik G Svensson/Scanpix

Var femte gymnasielev väljer teknik eller naturprogrammen. Men det skulle kunna vara betydligt fler om inte skolan dödade intresset för NO på högstadiet, det menar forskaren Magnus Oskarsson vid Mittuniversitetet i Härnösand.

Didaktikforskaren Magnus Oskarsson har lagt fram en avhandling, där han redovisar resultat från en enkät bland 750 elever och drygt 100 lärare på ett trettiotal olika grundskolor. Det visar sig att det råder en dramatisk skillnad mellan vad skolan lär ut och vad eleverna vill lära sig på NO-lektionerna.

Lärarna lägger det mesta krutet på att lära ut grundläggande faktakunskaper medan eleverna vill ha kunskap som rör dem själva och deras vardag, samt de frågor som de läser om i populärvetenskapliga tidningar och ser och hör om i vetenskapsprogram i radio och teve.

– Lärarna har en traditionell undervisning kring vad är en molekyl, vad är en atom, vad är elektricitet. Just de här grundläggande faktabegreppen i naturvetenskapen, de kommer väldigt långt ner på elevernas intresselista, säger Magnus Oskarsson.

Eleverna är intresserade av naturvetenskap, men lärarna undervisar mest om de områden som intresserar eleverna minst, menar Magnus Oskarsson. NO-ämnena misslyckas i stor utsträckning att för eleverna visa på användbarheten i naturvetenskapen.

Han konstaterar i avhandlingen ”Viktigt – men inget för mig” att ämnesinnehållet i NO-ämnena bör förändras och undervisningen få ett annat upplägg. Samarbete mellan ämnen, lärare och skolor måste öka. Faktaplugget bör tonas ned, till förmån för en kunskap mer byggd på elevernas och samhällets behov.

– Intrycket vi får är att förändringen har gått väldigt långsamt. Många av de vanligaste läromedlen i fysik och kemi för grundskolan har varit ganska oförändrade de senaste 30 åren, säger Magnus Oskarsson.

Torbjörn Bergström
news.vbtn@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@example.com”

Visa fler
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".