Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Vetenskap & Hälsa

Felaktig gen ger ALS-sjuka skydd

Publicerat måndag 27 augusti 2012 kl 05.45
Den brittiske kosmologiforskaren Stephen Hawking fick diagnosen ALS för många år sedan, här medverkar han vid forskningsmässa i Seattle juni 2012. Foto:Ted S. Warren/AP Photo/Scanpix.

Förändringar i en gen bromsar den dödliga nervsjukdomen als. Det visar en omfattande internationell studie av bland annat forskare vid Umeå universitet. Arbetet med att hitta en bromsmedicin är redan igång.

Sjukdomen amytrofisk lateralskleros (ALS) drabbar drygt 200 svenskar varje år. Botande behandling saknas. Oftast lever patienten bara ett par, tre år efter diagnos. Vissa patienter lever dock betydligt längre, upp till tio år eller mer.

Varför ett fåtal patienter lever längre än andra har länge förbryllat vetenskapen. Det finns inget i deras bakgrund som kan förklara skillnaden. Men nu har forskare från ett flertal länder, däribland Sverige, visat att orsaken är en förändring i en viss gen i arvsmassan.

Genen hittades efter grundliga jämförelser mellan dem som lever länge med als och dem med kort överlevnad. Arbetet utfördes först på zebrafiskar och möss, sedan på patientprover.

Resultaten, som publiceras i tidskriften Nature Medicine, visar att den aktuella genen har betydelse för den normala utvecklingen och funktionen hos nervtrådarna till kroppens muskler. Genen kodar för proteinet EphA4 och de som har EphA4-proteiner som fungerar lite sämre än normalt lever längre med als än andra. Om effekten av EphA4 är hämmad, så bromsas förlusten av nervceller vid als.

Teoretiskt borde det alltså vara möjligt att hitta en substans som hämmar proteinet, ett arbete som redan är igång i Belgien där olika ämnen just nu testas på zebrafiskar och möss. Forskarna tror dock att proteinet bara är en av flera pusselbitar, även om fyndet ses som ett genombrott

– Vi har i många år sökt efter genetiska faktorer som motverkar als och nedsatt halt av normal EphA4 är en av dem. Det har vi visat hos flera patienter med lång överlevnad, men det måste också finnas fler skyddande faktorer, säger Peter Andersen, professor i neurologi vid Umeå universitet.

Johan Nilsson/TT

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".