Arbetarpartiet offrar Nydalastugorna för sjön

Umeå kommuns minsta fullmäktigeparti avgör den långa diskussionen om de små fritidshusen vid Nydalasjön. Socialdemokraterna och vänsterpartiet vill i översiktsplanen riva hälften av stugorna för att göra ett friluftsområde, medan miljöpartiet gjort gemensam sak med alliansen som vill bevara stugorna. 22-22 skulle blocken få, oräknat Arbetarpartiets enda mandat.

Nu har partiet haft gruppmöte och beslutat att Arbetarpartiets röst faller till vänsterblockets fördel.

– Vi vill vända diskussionen från att handla om stugorna till att handla om vattnet i sjön. Nydalsjöns ekosystem håller på att kollapsa och sjön hotas av algblomning. Vår röst utgår från vad som maximerar möjligheterna att rädda sjöns ekosystem, säger Jan Hägglund, Arbetarpartiet.

– Om man detaljplanelägger området, då återuppväcker man också byggrätten, menar han.

Beslutet kommer att klubbas på kommunfullmäktige den 29 oktober, och först då börjas planeringen av rivningens genomförande, säger socialdemokratiska kommunalrådet Lennart Holmlund.

Stugorna kring Nydalasjön byggdes som relativt billiga semesterbostäder och i många fall fanns en koppling till förenings- och sportliv. Den första stugan, nummer 97, byggdes 1918, sen kom några fler till under 20-talet men antalet ökade från 30-talet. Olle Fiskares gränd anlades på 1950-talet och då byggdes stugor även här. Från 1965 blev det byggnadsförbud fast gick att få dispens men 1975 blev det stopp för stugbyggen vid Nydalasjön.

Tidens tand har gått hårt åt en del av stugorna. Av de från början 141 stugorna återstår nu 64. 50 ägs av kommunen som hyr ut dem. Enligt förslaget till översiktsplan blir ett drygt dussing stugor kvar, resten rivs. Västerbottens museum gjorde en inventering av området 2006 och anser att en stor del av värdet ligger i den sammanhängande miljön och inte i enstaka stugor. En värdering som föreningen Byggnadskultur tar till intäkt för att motsätta sig rivning och flyttning av bevaransvärda stugor.

Ända sedan början av 1980-talet har stugornas öde diskuterats. I stadsplanen från 1981, fastställd 1984, beslöts att alla stugor skulle rivas och strandremsan lämnas fri för det rörliga friluftslivet. Umeå kommun erbjöd sig att lösa in stugorna samt att ägarna därefter hade möjlighet arrendera dem under sin livstid, skriver museet i rapporten. Många stugägare har genom åren antagit erbjudandet men ännu finns några stugor kvar i privat ägo.

Frågan om Nydalastugorna har väckt känslor, och Arbetarpartiets Jan Hägglund säger sig ha förståelse för de berörda.

– Jag har djup förståelse för att människor som har bott där blir ledsna men jag har också en tilltro till att när de sätter sig in i hur hotat sjöns ekosystem är förstår att ett politiskt parti måste sätta sjöns överlevnad före.