Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

EU:s pengar når inte fram till romerna

Publicerat tisdag 23 december 2014 kl 15.27
Borgmästaren: "Det saknas en strategi"
(2:16 min)
De existerar i det tysta -- barnen är papperslösa och finns inte i myndigheternas register, säger mamman.
Chobano Jonela tillsammans med sina barn. Foto: Viktor Åsberg/SR.

Många av de romer som tigger i Västerbotten kommer från Rumänien. EU har avsatt stora belopp för att ge stöd till landet, men en stor del av pengarna används inte.

En förklaring är att man inte kan visa exakt hur många romer som är i behov av hjälp.

P4 Västernorrland har besökt byn Valea Seaca i Rumänien. Där lever mamman Chobano Jonela med sina barn under svåra förhållanden medan hennes man tigger i norra Sverige.

– Min familj var fattig och min mamma dog när hon var ung. Min pappa folkbokförde mig aldrig, säger Chobano Jonela. Hon har nyligen fått veta att hon är 30 år gammal. Hon gjorde ett DNA-test för att ta reda på sin ålder, sedan kunde hon skaffa sig en officiell identitet. Hennes tre barn lever fortfarande papperslösa i sitt eget land. Det kostar för mycket att registrera dem hos myndigheterna, menar hon. De lever fattigt tillsammans i ett litet rum.

EU har anslagit 32 miljarder svenska kronor under en femårsperiod för att Rumänien ska hjälpa dom fattiga romernas situation. Hittills har tjugo procent av summan har använts.

– Jag kan inte säga att jag lyckats få något av EU:s fonder, säger Ion Pravăț, socialdemokrat och borgmästare i Valea Seacas kommun i Rumänien. Kommunerna måste själva medfinansiera projekt för att få EU-medel, men saknar egna ekonomiska muskler.

Ett annat hinder för lokala myndigheter är människor som hamnat i samma situation som Chobano. De finns inte med i något personregister. Därför blir det blir svårt för ett projekt att redovisa för EU hur många romer som ska inkluderas i arbetet.

– Det saknas en strategi, både nationellt och lokalt för hur vi ska kunna ta del av Eu-medel, säger Pravăț.

Adrian Netedu, doktor i sociologi vid universitetet i Iasi, menar att de projekt som blivit genomförda inte gett några långsiktiga resultat. De pågår i ett år och försvinner sedan. Han säger att flera projekt måste starta samtidigt inom olika delar i samhället och samverka med varandra.

– Det är bättre än de enskilda projekten som läggs ned efter ett tag. Vi behöver en kontinuitet, säger han.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".