Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sjukvård

Cancerpatienter ska slippa onödig väntan

Publicerat tisdag 27 januari 2015 kl 06.00
Koordinatorer ska snabbt kunna boka in patienter på reserverade tider
(1:52 min)
Södra entrén, Norrlands universitetssjukhus Nus i Umeå. Foto: Lillemor Strömberg/Sveriges Radio.
Cancercentrum vid Norrlands universitetssjukhus, Nus i Umeå. Foto: Lillemor Strömberg/Sveriges Radio.

Det ska gå snabbare att utreda en misstänkt cancer, och det ska gå snabbare att få behandling för den. Onödig väntetid, som till exempel beror på vårdens organisation, ska bort.

– Det tar tid för provsvar att nå från ett ställe till ett annat därför att man har system som inte pratar med varandra. Man har inbokade möten där man kan diskutera de här frågorna kanske bara varannan vecka och då får patienten vänta i två veckor innan saken ens tas upp till diskussion, säger Anna-Lena Sunesson, biträdande verksamhetschef på Regionalt cancercentrum.

Med inspiration från en dansk modell ska man nu i Sverige införa standardiserade vårdförlopp - att så snart det finns en välgrundad misstanke om cancer så utredning och behandling följa en bestämd ordning. Sedan tidigare finns också nationella vårdprogram för olika diagnoser som talar om VAD som ska göras - skillnaden nu blir att det också talas om NÄR det ska göras.

Staten skjuter till 500 miljoner kronor årligen under 4 år till cancervården i landet. Pengarna kan landstingen använda för att fylla på med personal - för att till exempel komma i kapp med köer till undersökningar. Sjukhusen ska också ha koordinatorer som ska fånga upp patienter som kanske varit på hälsocentralen där det väckts en misstanke om cancer.
– Då ska den markeringen fångas upp av en koordinator i vården som ska snabbt kunna sätta in på undersökningstider som ska finnas förreserverade för att kunna användas vid standardiserade vårdförlopp.

Till en början handlar det nya arbetssättet om fem diagnoser och ytterligare minst tio kommer till under året. Men det får inte bli så att de diagnoserna prioriteras så att patienter med andra cancerdiagnoser istället får vänta längre.
– Man börjar med de här fem pilotdiagnoserna så att man ska lära sig i landstingen – hur ska vi nu göra det här på det bästa sättet? Man ska kunna prova sig fram till olika metoder och modeller för att hitta hur man jobbar med det här så bra som möjligt, så att man sen kan föra in fler diagnoser. Just det här med undanträngningseffekter är något som man måste titta noga på så att det inte blir så, säger Anna-Lena Sunesson, biträdande verksamhetschef på Regionalt cancercentrum.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".