Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

"Gödslingseffekt" av koldioxid under hela 1900-talet

Publicerat tisdag 8 december 2015 kl 10.02
Har analyserat växter i herbariesamlingar
(1:36 min)
Växter. Foto: Johannes Jansson/Wikimedia Commons CCBY 2.5
Växter. Foto: Johannes Jansson/Wikimedia Commons CCBY 2.5

Växternas fotosyntes har blivit effektivare med högre koldioxid i luften, det senaste seklet. Men effekten motverkas av högre temperaturer.

Svenska forskare har nu kunnat visa hur den ökande koldioxidhalten det senaste seklet har påverkat växternas fotosyntes. Resultaten visar att vi under hela 1900-talet haft en "gödslingseffekt" av koldioxid. Men, den kommer att motverkas av framtida temperaturhöjningar, eftersom hög värme ger sämre fotosyntes.

– Vi har än så länge fått den goda biten av det här, men baksmällan väntar fortfarande, säger Jürgen Schleucher, professor i medicinsk biofysik vid Umeå universitet, som har lett studien.

I den första studien i sitt slag har svenska skogsforskare och medicinska biofysiker slagit sig ihop för att ta reda på hur växter reagerat på ökningen av koldioxid i atmosfären de senaste hundra åren. De har undersökt spenat, rallarros och vitmossa från herbariesamlingar med så kallad kärnresonansspektrometri.

Och de har sett att växternas fotosyntes har påverkats: vid högre koldioxidhalter har fotosyntesen blivit effektivare och växterna har bundit mer koldioxid. Idag räknar man med att växter världen över tar upp uppemot en tredjedel av all den koldioxid som våra samhällen släpper ut.

Men, den här tjänsten som växterna gör oss, kommer inte att fortsätta öka med högre koldioxidutsläpp – tvärtom får vi räkna med att den minskar, eftersom högre temperaturer har motsatt effekt på fotosyntesen, vilket har rent fysikaliska orsaker: ju varmare det är, desto mindre koldioxid löser sig inuti växtcellerna, där den blir tillgänglig för fotosyntesen.

Därför kan vi till exempel inte räkna med att mer koldioxid i luften skulle ge oss större skördar i jordbruket i framtiden.

– Om man bara tittar på koldioxidökningen, då kunde man förvänta sig att man skulle få större skördar. Men om man tar hänsyn till temperaturökningen, då måste man befara att temperaturökningen minskar skördarna igen, säger Jürgen Schleucher.

Referens: Ehlers et al: "Detecting long-term metabolic shifts using isotopomers: CO2-driven suppression of photorespiration in C3 plants over the 20th century", PNAS 2015. DOI:10.1073/pnas.1504493112.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".