Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Museernas nya kurs väcker känslor

Publicerat fredag 1 april 2016 kl 04.36
Adam Cwejman, GP: Missriktad välvilja
(3:08 min)
Västerbottens museum, Umeå. Foto: Peter Öberg, Sveriges Radio.
Foto: Peter Öberg, Sveriges Radio.

Kulturnytts rapportering om att offentligt finansierade museer vill lägga om kursen eftersom man tycker att den gamla typen av museiberättande inte håller längre väcker känslor.

 Ledningen vid Västerbottens museum i Umeå menar att man måste inkludera grupper som sällan kommer till museet, till exempel invandrare.

Man vill också få med hittills okända berättelser i historiebeskrivningen.

En av de som reagerat på detta är Adam Cwejman, ledarskribent på Göteborgs-Posten:
– Man talar väldigt mycket om mångfald, man talar om exkludering, man talar om Sverige och gemenskap och så vidare, och där menar jag att man landar lite fel. Det är klart att Sverige har förändrats, men det innebär inte att skildringen av vår historia som ända blir gemensam oavsett varifrån vi kommer, den behöver någonstans inte justeras eller förändras. Man visar på något sätt en missriktad välvilja. Man tror att det är det här som är orsaken till att vi med utrikes bakgrund inte besöker museerna.

Inslaget om museernas kursändring har delats nästan 1 800 gånger och ett inslag om Västerbottens museums utställning The White House om vithetsnorm har också väckt uppmärksamhet. Båda har debatterats i sociala medier och lett till flera kritiska debattartiklar.

Anki Berg är museets strateg och informatör: 
– Det är vårt uppdrag och mål att nå så många som möjligt. För att vi ska kunna berätta Västerbottens historia om hundra år så måste vi ju spegla den samtid som vi i dag lever i. Att bara berätta den gängse bilden av historien som den hittills har sett ut det skulle innebära att vi återigen gör misstag som man gjorde för hundra år sedan, att inte samla in de berättelser av faktiskt alla som har funnits här.

Maria Ludvigsson är ledarskribent på Svenska Dagbladet:
– Jag tycker det verkar som att de alternativa historierna ska få större plats än bönderna och bondgården, trots att bönderna var i majoritet.

Förra veckan skrev Västerbottens museum ett förtydligande om vad man egentligen menar. Vad menade till exempel vd Ulrica Grubbström med sitt uttalande om bondgården på museets friluftsdel? "Vi kanske måste släppa 1800-talsbondgården och fundera på om vi kan nyttja husen och berätta andra berättelser."

Anki Berg säger att det uttalandet kunde ha formulerats bättre och intygar att man inte ska släppa skildringen av 1800-talets bondesamhälle:
– Vi kommer att fortsätta att berätta den historien också, och det har vi förtydligat att det vi menar är ju att vi måste kunna lägga till flera lager av berättelser.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".