Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

EU-migranter vill lära sig svenska

Publicerat måndag 9 maj 2016 kl 09.27
Ur rapporten: Hälften betraktar Sverige som hemma
(1:39 min)
Husvagnsläger i Umeå.
Husvagnsläger i Umeå. Foto: Agneta Johansson/Sveriges Radio.

Att lära sig svenska skulle påverka utsatta EU-medborgarens situation i Umeå, Örnsköldsvik och Sundsvall allra mest. Det visar en EU-rapport.

I oktober fick Umeå Örnsköldsvik och Sundsvall 10,7 miljoner från EU för att starta mötesplatser för utsatta EU-medborgare på de tre orterna under tre år.

Nu har den första rapporten kommit från projektet vars mål är social inkludering och egenmakt för EU-medborgarna.

Rapporten bygger på intervjuer med 85 vuxna och 10 barn av de totalt 180 EU-medborgare som uppskattningsvis fanns på de tre orterna i början av 2016.

Flest fanns i Umeå: 120, varav 40 barn.

Merparten av de 85 vuxna som svarat kommer från Rumänien, och 90 procent är föräldrar.

Hälften betraktar Sverige som hemma motiverat med att här kan man äta, sova, arbeta, och här har man möjligheter.

Bara lite fler än hälften, 55 procent, kan läsa och skriva på sitt förstaspråk. 32 procent kan inte läsa och skriva alls. Nära hälften säger att de lider av oro och nedstämdhet, fler kvinnor än män. Färre än hälften känner till var de kan söka arbete.

Av de tio barn som intervjuats gick sex i skolan. De barn som inte går i skolan tas om hand av pappor. Det är i större utsträckning kvinnorna som försörjer familjen genom tiggeri.

De här svaren ska hjälpa till för att få lämpligt innehåll på de mötesplatser som nu byggs upp i Sundsvall Örnsköldsvik och Umeå för utsatta EU-medborgare.

Själva vill de lära sig svenska, få hjälp med att söka jobb, och lära sig läsa och skriva, framgår av rapporten. De vill också kunna tvätta kläder, duscha, och få tillgång till internet på mötesplatsen.

Närmare 90 procent av de som svarat säger att de skulle behöva tillgång till information rådgivning eller utbildning.

De vanligaste frågorna från de utsatta EU-medborgarna rör jobb och bostad. När det gäller hälsovård rör de flesta frågorna graviditet, abort, infektioner och frågor om medicin för hjärt-kärlsjukdomar eller astma.

Rapporten har givits ut av Kommunförbundet Västernorrlans och Fead - fonden för europeiskt bistånd för dem som har det sämst ställt. Titeln är Social inkludering och egenmakt för utsatta EU-medborgare i Norra Sverige.

Projektet går under namnet Make sense.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".