Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Norsjö

Fejkruin förvånar många norsjöbor

Publicerat tisdag 13 september 2016 kl 06.00
Kommunalrådet: Man skarvade lite, även på den tiden
(1:19 min)
Kyrkoherde Henry Väppling berättar om fejkruinen. Foto: Erik Iversen och Peter Öberg, Sveriges Radio.
1 av 2
Kyrkoherde Henry Väppling berättar om fejkruinen. Foto: Erik Iversen och Peter Öberg, SR.
Fejkruinen i Norsjö. Foto. Peter Öberg, Sveriges Radio.
2 av 2
Fejkruinen i Norsjö. Foto: Peter Öberg, SR.

Många norsjöbor tror att den stenformation som ligger granne med kommunhuset är grunden till en kyrka som låg där en gång i tiden. Men det stämmer inte. Det som många verkar tro är en ruin, är egentligen fejk.

– Alltså, det är ju gamla grunden för kyrkan, och jag tror att det är den första kyrkan som har byggts här i Norsjö, säger en kvinna som är ute på promenad i centrala Norsjö.

– Ja, enligt min uppfattning är det ju en grund till en gammal kyrka, säger Ivan Grundström.

De här personerna är inte ensamma i sin uppfattning. Det upptäckte vi när vi pratade med flera norsjöbor om stenformationen.

Kommunalrådet Mikael Lindfors visste inte heller hur det låg till:

– Njae, ruin är det ju, det är en grund för tillfället, det kommer alltid att vara en grund, men det är ju faktiskt en väldigt viktig plats om man tittar tillbaka på vår församling, säger Lindfors.

Men i vissa kretsar har det länge varit känt att "ruinen" är fejkad. Åke Lidén, tidigare universitetsbibliotekarie i Umeå, har forskat mycket om norsjöbygden och han menar att själva platsen visserligen är platsen där första kyrkan låg fram till 1850, men att den byggnaden knappast var en korskyrka av den storlek som formationen visar.

Även kyrkoherde Henry Väppling känner till detta:

– Det här är väl snarare ett minnesmärke över att det stod en kyrka här.

Han menar att grunden är en kopia av den kyrka som byggdes på Näset 1850, någon kilometer utanför samhället.

– Man hade ju inga mått utan man gjorde en kopia av en grund som fanns någon annanstans. Man hade nog en känsla att det var en fin kyrka det man hade en gång och då kanske det blev dubbelt så stort som det i verkligheten var, säger Väppling.

Det som många inte vet är att stenarna på den gamla kyrkplatsen lades ut på 1950-talet ungefär, på ett lite fantasifullt sätt.

Och vid närmare eftertanke tror kommunalrådet Mikael Lindfors att det kan stämma:

– Nu när vi står här och tittar på ruinen, eller grunden....i verkligheten var nog grunden mycket mindre. Man skarvade lite, även på den tiden.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".