Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Sju av tio kommuner når inte bredbandsmålet

Publicerat tisdag 14 mars kl 11.41
Ministern: Vi har avsatt mer pengar än den förra regeringen
(1:05 min)
Nätverkskabel
1 av 2
Foto: Hasse Holmberg
Foto: Pontus Lundahl/TT
2 av 2
Foto: Pontus Lundahl/TT

Bara tre av tio kommuner i Västerbotten tror man kommer nå Regeringens bredbandsmål till år 2020.

I Sverige är det bara Stockholms län som har bättre utbyggt bredbandsnät än Västerbotten. Trots det tror bara tre av tio kommuner i Västerbotten att man kommer nå Regeringens bredbandsmål till 2020, det visar en enkätundersökning gjord av P4 Sörmland. En rimlig bedömning menar Eva-Maria Marklund, bredbandskoordinator på Region Västerbotten.

– Jag tror det kommer ta längre tid för oss för det är kostsamt att bygga ut, men också tiden. 2020 är för oss ett och halvt år gräv tid. då vi i bästa fall kan gräva sex månader om året, säger hon.

Regeringens mål är att 95 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till 100 Mbit/s bredbandsuppkoppling år 2020. I Post- och Telestyrelsens mätningar så hade 76 procent av hushållen i Västerbotten tillgång till 100 Mbit/s år 2015. Men tittar man på hur det skiljer sig mellan stad och glesbygd så blir bilden tydlig att stora delar av länet har långt kvar innan man når regeringens mål. Bara 41 procent av hushållen utanför tätorterorter har 100 Mbit/s. 

Regeringen har för mandatperioden avsatt 4,2 miljarder för att klara målet plus att de nordligaste länen fått ett extra tillskott via EU:s strukturfonder på 1,2 miljarder. Pengarna fördelas ut av Länsstyrelserna.

För Västerbottens del handlar det om 142 miljoner kronor från regeringen och 45 miljoner kronor via EU i första omgången. De pengarna är redan sökta och använda. Under hösten 2017 eller början av 2018 kommer mer pengar att göras sökbara.

Det är höga belopp men ändå så menar alla tio tillfrågade kommuner att det är för lite. Även det håller Eva-Maria Marklund med om.

– Det måste till mera medel, framförallt till att bygga ortssammanbindande nät som är tänkt att ansluta de små orterna som är kvar. Det är väldigt kostsamt och det behöver vi pengar till, säger hon.  

Bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson (MP) tror man kommer lyckas med målet.

– Vi har inga illusioner om att de statliga pengarna ska räcka. Det här är pengar som är riktade till att bara klara den riktiga landsbygden. I privata investeringar tror jag vi är upp i 12 miljarder förra året. Det här är en marknadsdriven utveckling i väldigt stor utsträckning, säger han.

Alla kommuner som svarat i enkäten säger att det finns ett lågt, eller till och med obefintligt intresse från kommersiella aktörer att lägg bredband. Ministern menar att staten täcker upp för det, men han menar också att kommunerna måste ta ett större ansvar.

– Jag är mer bekymrad att det finns kommuner som visat lågt intresse. Där politiker och tjänstemännen lägger så många strån i kors för att försöka få till stånd att det ska hända någonting.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".