Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
#vardagsrasismmotmigsomsame

Forskare: Vardagsrasism i första hand ett majoritetsproblem

Publicerat torsdag 30 mars kl 10.58
Anna-Lill Drugge: Det tär att ständigt behöva försvara sitt ursprung
(8:06 min)
Anna-Lill Drugge.
Anna-Lill Drugge. Foto: David Rydenfalk.

Anna-Lill Drugge är forskare vid Vaartoe i Umeå och kommenterade berättelserna som kom fram under hashtaggen #vardagsrasismmotmigsomsame.

Här hittar du samlat alla våra artiklar om vardagsrasism mot samer.

Drugge jobbar med etik inom urfolksforskning på Vaartoe – Centrum för samisk forskning vid Umeå universitet. Enligt henne är det problematiskt att kunskapsnivåerna kring samer och rasism är så låga, och att Sverige har en lång historia av att kolonisera Sápmi. Hon lyfter upp majoritetssamhällets ansvar för problemen med rasism, och det farliga att vara utsatt för rasism under längre tid. 

- Men det som också bidrar till att det här tillåts fortsätta och förekomma är att det finns i Sverige en väldigt stark svensk självbild av att vara tolerant och rättvis och demokratisk och antirasistisk. Och med den självbilden så är det många gånger svårt att förstå, för en majoritetsperson till exempel, hur det man säger eller gör inte är så farligt för en själv men är kränkande för någon annan, berättar Drugge.

Enligt Drugge är vardagsrasism som en droppe som urholkar en sten. Den är ständigt närvarande men inte lika tydlig som rena hatbrott. Det handlar mer om hur människor pratar om andra, och fördomar som kommer fram ibland.

- Det tär ju på en att bli utsatt och det tar energi att ständigt behöva försvara sitt ursprung och sina rättigheter för människor som kanske inte förstår vad deras ord eller handlingar innebär. Det finns också forskning som Lotta Omma skrivit om just där man visar på de här tydliga negativa konsekvenserna av det här, att det faktiskt gör skillnad och är negativt för individer.

Dessutom trycker Anna-Lill Drugge på att det inte är minoriteterna som ska lösa problemen med vardagsrasism – utan det måste majoriteten göra. Hon säger att det är bra om det finns sätt för majoriteten att lära sig av samerna.

- Därför kan jag tycka att ansvaret för att lösa det här problemet borde faktiskt i första hand ligga hos majoritetsgruppen. Men för det så krävs det en medvetenhet om att det existerar ett problem och vi är inte där än.

#vardagsrasismmotmigsomsame är en satsning av Sameradion och SVT Sápmi för att synliggöra rasismen som samer upplever idag. Under hashtaggen berättar samer om sina upplevelser av rasism som kommer fram i deras vardag. Mer om satsningen kan du läsa här: Vi lyfter berättelser om vardagsrasism mot samer

Reaktioner från sociala medier

@henrikblind ”Ni är ju svenskar. Varför ska skattemedel gå till översättningar av böcker till samiska då ni kan svenska? #vardagsrasismmotmigsomsame”

@EMSimma ”Jag presenterar mig. Bordsgrannen: -Hemma vid vårt köksbord har det aldrig sagts ett positivt ord om lapparna. #vardagsrasismmotmigsomsame”

@RagingRainbow ”#vardagsrasismmotmigsomsame är ledsam läsning. Den Samiska kulturen har alltid varit en del av vad som gör mig stolt Svensk. Jag är från Skåne.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".