Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Brudpar: Vigselakten följer inte samtiden

Publicerat måndag 10 april kl 10.33
Brudgum: För oss som inte är religiösa blir det mycket bökigare
(2:24 min)
broschyr med ett brudpar
1 av 3
Charlotte Lundgren har specialiserat sig på att planera och genomför borgerliga vigselceremonier. Men från årsskiftet så är det slut med det. Foto: Karl-Johan Vannmoun/Sveriges Radio
Charlotte Lundgren
2 av 3
Charlotte Lundgren har arbetat sedan 2006 som vigselförrättare tills hon blev av med sin vigselrätt vid årsskiftet. Foto: Karl-Johan Vannmoun/Sveriges Radio
Gabriella Thorsell Mattias Hamberg
3 av 3
Gabriella Thorsell och sambon Mattias Hamberg vill gifta sig borgerligt och få en längre ceremoni Foto: Karl-Johan Vannmoun/Sveriges Radio

Vigselförrättare får inte längre ta betalt för att utföra längre och mer krävande ceremonier. Något som drabbar brudparen som vill gifta sig borgerligt.

En majoritet av alla brudpar väljer idag borgerlig vigsel visar en sammanställning P4 Västerbotten gjort. Bara 33 procent av de ca 50 000 par som gifter sig varje år, väljer att gifta sig i kyrkan.

– Vi känner oss inte bekväma med ”inför Gud och denna församling” när vi ska gifta oss, säger Gabriella Thorsell som ska gifta sig borgerligt med sambon Mattias Larsson till sommaren.

Den borgerliga vigseln genomförs ofta i kommunens lokaler och förrättas av en tjänsteman eller politiker som innehar vigselrätt. Men en del brudpar vill ha en längre ceremoni med personligt innehåll i samband med sin vigsel.

I vissa fall kan kommunens vigselförrättare tillmötesgå krav från brudpar, att till exempel vigseln ska hållas på annan plats, men inte alltid.

Gabriella och Mattias vill gifta sig i sin trädgård, och de tycker inte kommunens alternativ räcker.

– De har den servicen, men den ceremonin är fortfarande bara runt två minuter lång, och vi vill sväva iväg lite mer, både i tid och innehåll, säger Gabriella.

För att få en personlig och längre ceremoni vände de sig i höstas till vigselförrättaren Charlotte Lundgren som mot betalning planerar och genomför borgerliga vigslar.

– När man kontaktar mig så bokar vi ett möte där vi planerar vad ceremoni ska innehålla. Det kan vara dikt, musik, personligt kring paret, hur de ser på kärleken, relationen och livet och det bygger jag sen vigseln på, säger Lundgren.

Hon har varit vigselförrättare sedan 2006. Tidigare hade hon hållit i borgerliga begravningar och namngivningar och fick ofta förfrågningar om att hålla i vigselceremonier.

– Många går ur kyrkan och många yngre människor döpas aldrig idag, och jag tycker det är viktigt att det finns ett borgerligt alternativ. Men när man gifter sig i rådhuset, så är det oftast bara att paret svarar på den juridiskt bindande frågan, ”tar du denna”, och så svarar man ja. Det är ingen ceremoni, säger Charlotte Lundgren.

Men vid årsskiftet förlorade Charlotte Lundgren sin vigselrätt efter tio år. Länsstyrelserna som godkänner borgerliga vigselförrättare följer sedan två år tillbaka ny praxis efter en dom i Högsta förvaltningsdomstolen. I domen slås det fast att borgerliga vigslar inte får kosta. Lundgren vill därför se en lagändring.

– Den känns förlegad och hänger inte med i vår samtid. För det är inget konstigt idag att betala för en tjänst, säger hon.

Är det rätt att ta tjäna pengar på människors kärlek?

– Det handlar inte om att bli rik på andras kärlek, utan handlar om att få ge paren en ceremoni som är värdig och vacker, som de ska bära med sig resten av livet. Att få vara del av den dagen är en fantastisk ära. I de bästa av världar så hade man kunnat ansöka om att bli vigselförrättare och sedan varit tvungen att genomgå en utbildning för att få en licens.

Hon tycker det är konstigt att borgerliga vigselförrättare inte ska få ta betalt för en tjänst, medan prästen får betalt för sitt arbete i kyrkan. Lundgren säger att hon lägger ner ungefär en arbetsdag på att planera och genomföra en vigselceremoni. För det fakturerar hon mellan 1500 – 4500 kronor.

P4 Västerbotten ringde runt till några präster i svenska kyrkan och de själva uppskattade att de lägger ner tre till fem timmar på planera och genomför en vigselceremoni. Och det här är orättvist tycker Lundgren.

– Det är ingen skillnad anser jag, att du betalar en medlemsavgift till svenska kyrkan där du får tillgång till bland annat de här ceremonierna, eller om vid tillfälle när du vill ha en borgerlig vigsel också vill ha en ceremoni, väljer att betala för tjänsten. Vad är skillnaden?

För brudparet Gabriella Thorsell och Mattias Hamberg innebär det här att de måste gifta sig två gånger och det är inte rättvist tycker de.

– Vi måste boka tid hos kommunen för en borgerlig vigsel som egentligen bara blir att skriva på pappren rent formel. Sen får vi hålla ceremoni med löftesfrågan som en ceremoniell del, säger hon.

– Det känns orättvist mot oss som inte är kyrkliga, för är man kristen kan man gå dit och få allt på en gång och så är det klart, säger Mattias.

– Det blir inte på riktigt när vi genomför vår ceremoni, avslutar Gabriella.

Även dem tycker lagen är otidsenlig och orättvis mot par som väljer bort religionen.

– Den hänger inte alls med i tiden. Att ha ceremonier som inte är religiösa är inget nytt och något vi borde kommit över för längesedan, säger Gabriella

Mattias Hamberg, som tidigare varit medlem i Humanisterna, tycker det hade blivit mest rättvis om alla brudpar var tvungna att gifta sig borgerligt.

– Det enklaste att lösa detta borde vara att man har en juridisk vigsel som är lika för alla, där man skriver på ett kontrakt mellan två människor, sen får man fira sina ceremonier hur man vill, säger han.

Men ska en vigsel behöva kosta?

– Hon hjälper oss skapa ceremonin som vi vill den och vi är beredda att betala för den tjänsten. Hyr jag in folk som ska putsa mina fönster betalar jag för den tjänsten också, säger Gabriella.

– Frisörer, eller musiker som spelar på festen ska alla ha betalt för det jobb de gör, då blir det lite konstigt att den som håller i, och genomför själva ceremonin inte ska få betalt, säger Mattias.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".