Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Tvist om fäbodbruk

Fäbod riskerar försvinna med hårdare regler

Publicerat måndag 7 augusti kl 07.56
Fäbodbrukare: Det är ju tragiskt
(1:02 min)
Görans Fäbod
1 av 4
Den här fäboden bygdes på 20-talet efter att den gamla brann ner. Foto: Karl-Johan Vannmoun/Sveriges Radio
bild tagen från gårdshuset
2 av 4
Bild från gårdshuset. Mellan de två platserna är det 250 meter, vilket är för lite anser Länsstyrelsen i Västerbotten Foto: Karl-Johan Vannmoun/Sveriges Radio
Göran Häggström
3 av 4
Göran Häggström Foto: Karl-Johan Vannmoun/Sveriges Radio
Göran går i skogen
4 av 4
Att skog används som bete är ovanligt idag, och naturvärderna är mycket höga. Bland annat har den rödlistade Låsbräken hittats i området. Foto: Karl-Johan Vannmoun/Sveriges Radio

Länsstyrelsen i Västerbotten ställer hårdare krav på vad som ska klassas som en fäbod än andra län. Snart kan det bara finns en enda aktiv fäbod kvar i länet.

Vad kan klassas som en fäbod? I fem år har Länsstyrelsen i Västerbotten och fäbodbrukaren Göran Häggström i Kulbäcksliden tvistat om den saken.

Allt kokar ner till avståndet mellan gården och fäboden.  

– Det är som att Länsstyrelsen har bestämt sig för att jag inte ska få den här ersättningen, säger Göran Häggström.

Göran Häggströms familj har ända sedan de köpte gården på 60-talet flyttat sina fårtackor från hemgården till det naturliga betet i skogen, där fåren strövar fritt under sommarmånaderna.

I det traditionella fäbodbruket bodde djurskötaren under sommaren i en fäbod. Görans Häggströms fäbod ligger 250 meter från hans hemgård vilket gör övernattning onödig.

Långt innan familjen köpte gården fanns där en fäbod, som sedan den byggdes på 1700-talet har använts som övernattningsbostad för den som skötte om djuren under sommaren.

– Under första halvan av 1900-talet bodde här fyra familjer som bedrev fäbodbruk under sommaren, men innan det, i slutet av 1700-talet användes det här som fäbod, säger Häggström.

Under 1900-talet konkurrerades fäbodarna ut till förmån för det konventionella jordbruket. Följden blev att många skogar och områden blev igenvuxna och unika landskap som växt fram genom att djur betat där i århundraden gick förlorade.

För att hindra och hejda utvecklingen har EU och Sverige sedan 1995 gjort det möjligt att söka en miljöersättning genom Landsbygdsprogrammet. På så sätt ska det vara möjligt att fortsätta bedriva fäbodbruk, och därmed rädda den biologiska mångfalden och bevara de kulturhistoriska områdena.

– Det är brist på sådana här naturbetesmarker, och ersättningen är ju till för att det inte ska sluta finnas djur på sådan här mark, säger Häggström.

Bara ett fåtal fäbodar finns idag kvar och kan söka pengarna. I hela landet får ca 250 – 300 fäbodar stöd idag. En av dem är Göran Häggströms fäbod i Kulbäcksliden.

Men nu nekar Länsstyrelsen honom ersättning eftersom de bedömer att hans fäbod inte är en fäbod längre. Den ligger nämligen för nära hans hemgård.

Sedan 2015 har Länsstyrelsen i Västerbotten som enda län i landet ett krav på att det måste vara minst 1000 meter mellan hemgården och fäboden.

Tvisten började redan 2012 när Länsstyrelsen nekade honom ersättning. Motiveringen var den samma; fäboden låg för nära.

Men då det är en ravin och en bäck som skiljer de två platserna åt så upphävde Förvaltningsrätten Länsstyrelsens beslut. De menade att terrängen var sådan att de två husen skulle kunna ses som att det var skilda åt. Det var så att säga en naturlig barriär som djuren inte kunde passera.

Länsstyrelsen överklagade och samtidig skrevs handlingsplanen för det nya Landsbygdsprogrammet om.

I den nya handlingsplanen beskrivs vad som är en fäbod som kan få miljöersättning enligt Länsstyrelsen i Västerbotten. I den finns nu ett krav på att det måste var 1000 meters avstånd mellan hemgård och fäbod. Ett krav Göran Häggström inte kan uppfylla.

Det spelar ingen roll att hans fäbod har funnit på platsen sedan 1700-talet, och han tycker att det är orättvis regel eftersom den bara finns i Västerbotten. Han känner att den är framtagen för att hindra just honom.

Vad som gäller för fäbodar i Västerbotten ska nu Förvaltningsrätten ta ställning till.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".