Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Minoritetspråk

Mycket har hänt sedan barn nekades samiska på rasten

Publicerat onsdag 15 november kl 05.30
Ossian Kraft: Det funkar jättebra, det är kul på lektionerna.
(2:47 min)
Angelica Olofsson Kraft och Ossian Kraft
1 av 2
Angelica Olofsson Kraft och Ossian Kraft på Södermalmsskolan. Foto: David Rydenfalk, Sameradion & SVT Sápmi
Samuel Lundström
2 av 2
Samuel Lundström, verksamhetschef för förskola och skola i Lycksele. Foto: David Rydenfalk, Sameradion & SVT Sápmi

För fem år sedan nekades barn på Södermalmsskolan i Lycksele att prata samiska på rasten, en händelse som lett till stora förändringar.

Mer om utredningen om minoritetsspråk i Rádio Sápmi kl 15.00

Efter Europarådets kritik mot modersmålsundervisningen i Sverige kommer idag en rapport om att förbättra möjligheterna för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk.

I samband med det har vi besökt Södermalmsskolan i Lycksele, för att höra vad som hänt sedan barn för fem år sedan inte fick prata samiska på rasten. Ossian Kraft i fyran får fjärrundervisning i umesamiska.

- Det funkar jättebra, det är kul på lektionerna, säger han.

Också Ossians mamma Angelica Olofsson Kraft tycker att undervisningen i samiska fungerar bra.

- Det kan vara en blandning av både kulturaktiviteter och språk, för jag tycker att det hör ihop. Det kan bli lättare att lära sig ett språk i ett sammanhang och det tycker jag att kommunen har tagit bra vara på, säger Angelica Olofsson Kraft.

Samuel Lundström, som är verksamhetschef för förskola och skola i Lycksele, menar att händelsen på Södermalmsskolan för fem år sedan var avgörande för att Lycksele skulle ta krafttag när det gäller samisk undervisning.

- Först och främst var det här ju en väldigt tragisk händelse för de här eleverna och en oerhört pinsam händelse för oss som kommun, säger Samuel Lundström.

Efter händelsen fick Samuel Lundström uppdraget att vända på bilden av Lycksele. Idag erbjuds eleverna två timmar samiska i veckan, plus samisk integrering i framförallt slöjd. Dessutom utbildas personalen på skolorna om samisk historia och språk.

Men Samuel Lundström är ändå blygsam när det gäller att lyfta kommunen som ett gott exempel.

- Samtidigt kan jag säga att vi har mycket som är ogjort fortfarande. Vi är bara i början. Så tyvärr säger det väl lite grann om hur dålig konkurrensen är om vi är bland de bättre i klassen.

Det främsta åtgärden har varit att ge lärarna bättre anställningar. Det har man kunnat göra genom att sälja fjärrundervisning. Idag ansvarar kommunen för fjärrundervisning i samiska för 35 elever, så långt bort som till Helsingborg och Järfälla.

- För vår del har det varit positivt och om vi inte hade anställt våra lärare på stora tjänster och jobbat mot andra kommuner då hade vi nog inte klarat av att ge undervisning i samiska. Man får inte personal som jobbar 15-20 procent, utan man måste skapa stora tjänster, säger Samuel Lundström.

Och Angelica Olofsson Kraft tror att händelsen på rasten på Södermalmsskolan haft betydelse.

- Jag tror att man har en helt annan syn på språk överhuvudtaget. Att språk är viktiga och att språk aldrig ska förbjudas att pratas, utan språk föder språk, säger Angelica Olofsson Kraft.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".