Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Västernorrland

Konflikt om skolmaten

Publicerat onsdag 11 mars 2009 kl 06.00
1 av 2
Enligt Livsmedelsverket bör skolor och förskolor servera barnen lättprodukter. Foto: Ingvar Karmhed/SvD/Scanpix
2 av 2
Skolpersonalen tycker inte att barn ska dricka och äta lättmjölk och lättmargarin. Foto: Bertil Ericson/Scanpix

Skolor och förskolor bör servera barnen lättprodukter. Det säger Livsmedelsverket i sina egna kostrekommendationer.

Men det här är inget som länets skolpersonal håller med om.

Länets skolpersonal tycker inte att skolbarnen bör äta lättprodukter, som till exempel lättmjölk och lättmargarin. Detta trots att den statliga myndigheten Livsmedelsverket rekommenderar just detta och som många kommuner också väljer att följa.

Det här visar SR Västernorrlands enkätundersökning bland nära 1700 personer vid länets skolor och förskolor.

– Min egen personaliga åsikt är att barn ska ha helprodukter och det beror på att lättprodukter känns konstgjorda och fulla med tillsatser, säger Carina Ivarsson, förskollärare vid Vikingens förskola i Sundsvall.

Matråd framtagna
Livsmedelsverket har på uppdrag av regeringen tagit fram råd för maten i förskolan och i skolan.

Råd som många kommuner också väljer att följa vid inköp och planering av maten vid kommunens skolor och förskolor.

Ett exempel är Sundsvalls kommun, där fullmäktige har antagit en måltidspolicy som säger att man ska följa verkets råd och riktlinjer.

Men i SR Västernorrlands enkät bland personalen vid länets skolor och förskolor, är det endast sju procent som helt och hållet håller med Livsmedelsverket.

40 procent instämmer inte alls i verkets rekommendation om lättprodukter och ytterligare 40 procent håller endast med till viss del.

Frågan blir då vilken kraft Livsmedelsverkets råd egentligen har, om dom som är satta att tillämpa råden, inte ens tror på dem?

”Svårt att få fram budskapet”
Andréa Friedl är nutritionist vid institutionen för folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet i Stockholm.

Och hon menar att den bristande tilltron till Livsmedelsverkets råd, helt enkelt beror på bristande resurser.

– Om man tittar på hur mycket pengar som läggs på matreklam, så är det i storleksordningen 300 miljoner kronor per år, medan Livsmedelsverket har cirka 15 till 20 miljoner kronor per år för att driva sin verksamhet och för att informera. Så det är inte så konstigt att andra budskap tränger sig igenom före, säger hon.

Det är för att få ner intaget av mättat fett som Livsmedelsverket menar att skolor och förskolor bör byta ut mellan- och standardmjölk mot lättmjölk, och feta ostar och charkuterivaror mot nyckelhålsmärkta.

Vetenskapligt stöd en debatterad fråga
Livsmedelsverkets kostråd grundar sig dels på de nordiska näringsrekommendationerna (NNR) och dels på undersökningar om svenska folkets matvanor.

Men det finns ändå en särskilt debatterad fråga om vilket vetenskapligt stöd som finns för Livsmedelsverkets råd om att minska på det mättade fettet.

Det märks om inte annat i våra enkätsvar, där så många ställer sig frågande till en rekommendation som anser att barn ska äta lättprodukter.

Andréa Friedl hänvisar till den senaste stora kostundersökningen, Riksmaten barn - 2003, där man slår fast att just mjölk och mejeriprodukter är en stor källa till intag av mättat fett.

– Man vet ju också att mjölken når mjölken i skolan och det är också ur ett pedagogiskt perspektiv viktigt att i tidig ålder vänja sig vid smaken av lättmjölk. Vi vet alla att det är svårt att senare i livet göra livsstilsförändringar, säger Andréa Friedl.

Motverka fetma och övervikt
På sin hemsida försvarar Livsmedelsverket sina rekommendationer genom att hänvisa till de studier som stöder deras råd, 72 stycken. Men de redovisar också de undersökningar som talar emot, totalt åtta stycken.

Det är för att motverka övervikt och fetma, men också diabetes och hjärt- och kärlsjukdom, som Livsmedelsverket anser att barn över två år bör äta lättprodukter.

Men i SR Västernorrlands egen enkätundersökning, bland 1700 personer som arbetar vid länets skolor och förskolor, håller man inte med om den beskrivningen.

Nära 40 procent av dom tillfrågade tror inte att lättprodukter i skola och förskola är ett effektivt sätt att motverka, till exempel övervikt bland barn.

– Jag tycker inte riktigt det. Det är framförallt andra livsmedelsval som gör att barnen riskerar övervikt och sjukdom. Det gäller till exempel feta glassar och bakverk, säger Carina Kallin, som är hemkunskapslärare vid Geneskolan i Örnsköldsvik och som tidigare arbetat som kostekonom vid landstinget i Västernorrland.

Marcus O Melinder
marcus.olofsson_melinder@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".