Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Svenskar mer positiva till genteknik

Publicerat tisdag 26 augusti 2003 kl 07.26
Svenskar blir alltmer positiva till genteknik och är i dag mer välvilligt inställda till den tekniken än EU-befolkningen i genomsnitt.
Att två av tre svenskar numera accepterar gentekniken gör Sverige till det mest positiva EU-landet i den här frågan, enligt en studie gjord vid Mitthögskolan i Sundsvall. I studien har 1 000 svenskar intervjuats om synen på genteknik, en utfrågning som gjorts 1996, 1999 och 2002. Samtidigt har 1 000 invånare i vart och ett av EU:s övriga länder fått samma frågor. Studien utgår från ett EU-projekt vid London School of Economics. Förra årets svar visar att 37 procent av svenskarna är positiva till gentekniken i stort, men framför allt när den tillämpas inom medicin via gentester för att upptäcka ärftliga sjukdomar eller genom kloning av stamceller som kan ersätta sjuka celler. Skillnaden är inte så stor från 1999 års svar då 35 procent sade sig vara positiva. Det stora attitydhoppet letar sig bakåt till 1996 då knappt 20 procent sade ja till genteknik, enligt sociologiforskaren Anna Olofsson vid Mitthögskolan, som är en av dem som ställt samman den svenska utfrågningen. När det gäller genförändrade livsmedel anser däremot mer än hälften av svenskarna, 57 procent, att den hanteringen innebär risker, främst för miljön. Trots den höga siffran har inställningen även här blivit mer positiv. Vid utfrågningen 1996 sade hela 70 procent nej till genmat. Forskarna kan bara spekulera om varför attityderna skiljer sig mellan användandet av genteknik inom medicin och livsmedel, säger Olofsson. - Men medicin handlar ju om liv eller död medan konsumenten har alternativ när det gäller mat och då kan se genteknik som något bara livsmedelsindustrin tjänar på. Att svenskar har blivit mer positiva till gentekniken i takt med ökade kunskaper i ämnet finns det inga belägg för, enligt Olofsson. Det finns ett svagt samband mellan att veta mer och att vara positiv, säger hon. Men forskarna har snarare sett en koppling mellan hög kunskap och bestämd åsikt - såväl positiv som negativ. På måndagen startade en tredagarskonferens i Vadstena där forskare från Europa och USA diskuterar just frågor som vem som ska ha rätt till kunskaperna i det svåra ämnet genteknik. Efter EU-beslutet i juli som öppnar för fler genförändrade produkter kan snart varje konsument stå inför ett val i sin livsmedelsbutik. Då kan kunskap vara lika med makt och inflytande. - Forskarna står inför en enorm uppgift att hitta nya sätt att förmedla sina kunskaper, också för att behålla sin trovärdighet. Ofta utgår man helt felaktigt ifrån att allmänheten inte förstår och gör en väldig förenkling av svåra frågeställningar, säger Thomas Achen, miljövetare och lektor som arrangerar konferensen i Linköpings universitets regi.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.