Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Örnsköldsvik

Miljonbelopp till gammal chef

Publicerat måndag 15 februari 2010 kl 04.47

Hoppets stjärna, som har sitt säte utanför Örnsköldsvik, ska betala ut 18 månadslöner till sin administrative chef, David Roos, som nyligen sades upp. Det ger honom drygt 1,1 miljoner kronor.

När Hoppets Stjärna efter årsskiftet flyttade sin administration från Stockholm till Örnsköldsvik för att spara på administrativa kostnader och effektivisera fick den administrative chefen också sluta. Men det blir en kostsam historia. I hans anställningsavtal ingår en uppsägningstid på 18 månader, vilket innebär att han får drygt 1,1 miljoner kronor.

- Det här avtalet tecknades 2002. Vi var behövde ta in expert från näringslivet och där resonerar man på ett annorlunda sätt än inom hjälporganisationer. Vi ser resultatet, men vi kommer aldrig göra samma sak igen., säger Lennart Eriksson.

Han ser också att David Roos arbete var viktigt och därför värt att satsa pengar på.

- De förändringar som gjordes var viktiga. Vi har bland annat tredubblat vår omsättning, säger Lennart Eriksson.

Han förstår samtidigt att många reagerar på David Roos anställningsavtal.

- Men han står fortfarande till vårt förfogande och kan göra andra uppgifter. Men jag vet att givare i Sverige inte tycker om sådana här lösningar och vi kommer inte att göra om det igen, säger Lennart Eriksson.

För att garantera att en stor del av pengarna som samlas in går till välgörande ändamål finns SFI, Stiftelsen för insamlingskontroll. Hoppets Stjärna har ett så kallat 90-konto, vilket innebär att minst 75 procent av intäkterna går till ändamålet.

Sexton procent av Hoppets Stjärnas intäkter går till administration och insamlingar.

- Det är alltid en kamp att hålla nere kostnader och samtidigt öka insatser. Men vi behöver även visa att vi finns och det kostar också, säger Lennart Eriksson.

- Pengarna används till att bland annat se till att pengarna hamnar rätt, göra kampanjer, tillverka webbsidor och skriva brev, fortsätter han.

Hur mycket de personer som jobbar med hjälporganisationer ska tjäna är ett omdiskuterat ämne. Lennart Eriksson har själv en lön på runt 53 000 kronor i månaden.

- Det är styrelsen som avgör det. Jag kan inte bedöma om jag är värd den här lönen. Men det jag vet är att jag har varit med och byggt upp det här. Jag är ansvarig för 200 program runt om i världen och jag diskuterar aldrig övertid utan det här är mitt liv. Men jag ska inte säga om jag är värd det eller inte, säger han.

Kan du förstå att det sticker i ögonen på många?

- Hela branschen har den här frågan på bordet. Hur ska vi värdera jobbet i hjälporganisationer? Ska vi basera arbetet på volontärer eller ska vi hålla en professionell nivå? Det här är en diskussion som hela branschen, allt från röda korset till Hoppets Stjärna kommer att diskutera, säger Lennart Eriksson.

Själv är han kluven i frågan.

- Jag vet att det krävs ett ledarskap för att driva bistånd och rädda liv. Det arbetet är också viktigare än att sälja stridsfordon eller göra något annat i näringslivssektorn, där de tjänar väldigt mycket mer. Men de ifrågasätts inte. Många menar däremot att kampen att förhindra död och elände är något som man ska göra utan någon större ersättning, säger Lennart Eriksson.

Anna Ahlström
anna.ahlstrom@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".