Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Västernorrland

Kränkningar och trakasserier vardag i skolan

Publicerat måndag 14 november 2011 kl 06.00
Mamman: ”Skolan borde ha tagit tag i allt tidigare”
(2:02 min)
15-årige Daniel har utsatts för trakasserier, hot och kränkningar i skolan. Men skolan har inte gjort tillräckligt för att stoppa det, säger Daniels mamma. Bilden har ingenting med inslaget att göra. Foto: Scanpix/Erik G Svensson

Varje dag utsätts elever för våld och kräkningar i skolan. Daniel, som egentligen heter något annat, går idag på en högstadieskola i länet. För honom började trakasserierna och kränkningarna redan på lågstadiet och hot och nedsättande kommentarer har blivit hans vardag.

Redan på lågstadiet började mobbningen av Daniel. Han tvingades då byta klass. Det blev bättre men när han började i högstadiet hamnade han återigen i samma klass som killen som mobbade honom på lågstadiet.

Trots att Daniels mamma gång på gång berättat för skolan om det som sker sätter skolan inte stopp för trakasserierna.

- Han kan bli kallad fetto och bög. Det finns många olika ord som används för att trycka ned och tala om för honom att han är dålig, berättar hans mamma.

- De gånger det har varit som värst beundrar jag honom för att han har orkat gå till skolan. När han hela tiden får höra hur ful han är, hur fet han är, hur dum han är, att han är bög, att han har fel sorts kalsonger eller allt vad det kan vara. Tänk hur det måste vara att bli överöst av det här varje dag.

Kränkningarna börjar nu också likna hot. Klasskamraten har bland annat sagt att han ska köra in en EPA-traktor i familjens hus och sen gasa ihjäl Daniel.

- Han sa att han skulle köra in i Daniels rum och filma allt. Han skulle gasa tills Daniel dör och filmen skulle han lägga ut på Internet, säger Ingela.

- Det känns obehagligt. För man vet ju aldrig när han är i farten eller vad han gör, fortsätter hon.

Daniel är inte ensam om att uppleva skolan som en osäker plats. En enkätundersökning från BRÅ, Brottsförebyggande Rådet, visar att nästan tre av tio av unga som utsatts för hot säger att det inträffat i skolan eller på skolgården. Fyra av tio unga som utsatts för grövre våld har utsatts för det i skolmiljö.

Skolan har försökt hjälpa Daniel genom samtal och möten med elever och föräldrar. Men det gör ingen skillnad säger hans mamma, som ofta känner sig hjälplös.

- Som det känns nu efter de här åren borde de ha tagit tag i allt tidigare och satt in resurser i klassen. Det har känts som att de har gått runt och hoppats på att det ska lösa sig av sig själv men det har det ju inte gjort.

Ingela har också anmält allt som hänt till Barn- och elevombudet och till polisen, men det ger ingen effekt.

- Hos polisen fick vi svaret tillbaka att grabben som utsatt min son för det här är underårig och att polisen därför lägger ner förundersökningen. Barn- och elevombudet kan inte heller göra särskilt mycket. Där säger man att en anmälan möjligtvis kan leda till ett skadestånd men det är inte det vi är ute efter. Vi vill att Daniel ska få lugn och ro i skolan.

Barn- och elevombudet menar att skadeståndet är ett sätt som används för att försöka få till förändringar i skolor.

- Vi kan gå in och titta på om en huvudman har följt de krav som ställs i skollagen. Har de inte det kan vi i vissa fall kräva skadestånd, säger Lotta Svedenstedt, jurist hos Barn- och elevombudet.

Det är kommunen eller ägaren till en friskola som är ytterst ansvarig att se till att elever kan känna sig trygga i skolan.

- De har befogenhet att göra en förändring tillsammans med föräldrarna. Det är huvudmannen och föräldrarna som får driva på skolan så det blir en förändring, säger Lotta Svedenstedt.

Som det ser ut nu är skolan en stressig och jobbig plats för Daniel.

- Han måste hela tiden kasta en blick över axeln. Han måste till exempel fundera över var han kan sätta sig i matsalen men det går ändå aldrig att helt komma undan, säger hans mamma.

För att komma till rätta med problemen har skolan rekommenderat att Daniel ska byta klass igen.

- Skolan föreslår att vi ska byta skola eller klass. Vi upplever hela tiden att de skjuter över problemet på Daniel. Att det är honom man borde flytta på.

Mamman tycker att det känns fel att det är han som ska byta klass.

- Jag har tidigare hört i media om barn som blivit utsatta för mobbning som varit ganska maktlösa. Det visar sig stämma. Trots att man kan påvisa att det sker trakasserier och kränkningar står man där ganska ensam.

Daniels mamma tror att personalen på skolan ibland blundar för problemen.

- Jag tror att de ser mer än vad de tar tag i. Det tar tid att reda ut saker. Ibland får jag en känsla av att skolans personal blundar för vissa saker för att de inte har resurser till att utreda allt, säger hon.

De flesta våldsbrotten bland unga sker i skolan

41 procent av unga som utsatts för grövre våld uppger att det inträffat i skolan/ på skolgården.  

49 procent av unga som utsatts för lindrigare våld uppger att det inträffat i skolan/på skolgården.

26 procent av unga som utsatts för hot uppger att det inträffat i skolan/på skolgården.

24 procent av unga som blivit rånade eller tvingade att ge sig ifrån saker uppger att det inträffat i skolan/på skolgården.

Källa: Statistik från BRÅ, Brottsförebyggande Rådet, 2008


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".