Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Västernorrland

Nyanlända måste flytta när SFI försvinner

Publicerat tisdag 17 april 2012 kl 06.00
Fikadu Hailab: ”Barnen har fått många kompisar”
(1:55 min)
1 av 3
Politikerna i Sollefteå har beslutat att svenskundervisningen för invandrare ska försvinna från Junsele och Ramsele efter sommaren för att spara pengar. Yibrah Mehari och sonen Amanuel vill stanna i Junsele, men familjen känner sig tvingade att flytta till Sollefteå för fortsätta studera. Foto: Anna Ahlström
2 av 3
Familjen Yibraha flyttade till Junsele i slutet av förra året. Till sommaren måste de flytta till Sollefteå för att kunna läsa svenskaundervisning. Familjen orkar inte pendla de sju milen enkelresa som det är mellan Sollefteå och Junsele. Foto: Anna Ahlström
3 av 3
Yibraha vill läsa svenskundervisning i Junsele för att kunna vara nära sina barn. När undervisningen läggs ned kommer hela familjen flytta till Sollefteå. Foto: Anna Ahlström

Svenskundervisningen för invandrare försvinner från både Junsele och Ramsele till sommaren. I slutet av förra året flyttade fem familjer med 17 barn till Junsele. Barnen går i skola, på dagis och föräldrarna har börjat studera svenska. Men till sommaren läggs Sfi-undervisningen ner för att spara pengar. Det innebär att familjerna måste flytta från Junsele till Sollefteå.

- Jag trivs i Junsele. Det är svårt att prata svenska med dem som bor här, men alla är glada och hälsar på oss. På många platser hälsar inte människor. Men här hejar alla, säger Fikadu Hailab

Politikerna har beslutat att efter sommaren ska svenskundervisningen flyttas till Sollefteå. Det innebär att familjerna måste flytta för de orkar inte pendla de dryga sju milen till Sollefteå varje dag. Familjerna har redan testat under ett par månader. För efter årsskiftet lades Sfi:n i Junsele ner och eleverna åkte till Sollefteå. Men även politikerna insåg att det inte fungerade och startade upp undervisningen i Junsele igen. Den ska nu pågå där fram till sommaren

För de familjer som har barn var det en jobbig period när de pendlade mellan Junsele och Sollefteå. De befann sig i ett helt nytt land, lämnade sina barn tidigt på morgonen och vistades sedan drygt sju mil ifrån dem. Fikadu Hailab och hennes man har fem barn. Den äldsta är 12 år och den yngsta är ett år. Fikadu Hailab berättar att de tvingades väcka barnen klockan fem varje morgon, barnen grät och ville inte gå till dagis så tidigt. När hon var i skolan kunde personalen ringa om att barnen var sjuka men då var hon sju mil bort och kunde inte åka och hämta dem utan var tvungen att vänta på bussen. Det kunde ta flera timmar innan hon var tillbaka i Junsele. Familjen vill helst inte flytta men eftersom det är svårt att lämna barnen kvar under dagarna kommer de att tvingas till det.

Undervisningen i Junsele läggs ner för att spara pengar, men också för att det enligt politikerna är svårt att hålla hög kvalitet för eleverna, som kunskapsmässigt är på olika nivåer. Vissa elever har studievana sedan tidigare medan andra är analfabeter. Fikadu och hennes man har aldrig tidigare studerat. Fikadu är dessutom analfabet. Hennes man Yibrah tycker att de elever som har det svårare med språket borde få stanna i Junsele.

- Jag lärde mig svenska bättre i Junsele än under den period jag läste i Sollefteå. I Junsele är det färre elever och då kan jag få mer hjälp. De som är mer vana att studera kan kanske lära sig mer i Sollefteå, säger Yibraha.

Klasskompisen Dawit Zemui som har en viss studievana sedan tidigare tror att hon kommer att lära sig mer svenska i Sollefteå.

- I Sollefteå är det fler elever som är på samma nivå som mig, säger hon.

Elevernas lärare Gunilla Carlson tycker att det känns som att kommunerna gett familjerna en falsk trygghet. När de börjat etablera sig i Junsele måste de riva upp sina barn och flytta.

- Jag ser att barnen trivs här och de har fått nya kompisar. Barnen har varit med om oroligheter förut, därför borde man inte riva upp och flytta dem igen, säger hon.

Yibraha och Fikadu ser också att barnen trivs i Junsele med sina nya kompisar.

- Kompisar brukar komma hit och hälsa på. Det brukar ibland vara fullt med barn i lägenheten. De är också ut och cyklar, säger Yibraha.

Att barnen lärt känna många Junselebor gör att familjen vill bo kvar.

- De har skaffat kompisar och trivs bra med lärarna också. Därför vill de bo kvar här. Om de måste flytta måste de lära känna nya kompisar och lärare igen, säger mamma Fikadu.

Via arbetsförmedlingen ska etableringslotsen Helen Blästa hjälpa de nyanlända i Junsele att etablera sig. Hon tycker att det bästa vore om de elever som vill gå kvar i Junsele ska få göra det. Hon har därför lämnat ett förslag till kommunen om att Sfi:n kan drivas privat för en mindre grupp.

- Jag är inte ute efter att privatisera Sfi. Det är som en nödlösning. Jag har skrivit till kommunen för jag tycker att det är viktigt att ha kvar utbildningen i Junsele, säger hon.

Enligt Kjell-Åke Sjöström (V), vice ordförande i Kultur- och fritidsnämnden finns det ingen möjlighet att driva Sfi:n privat.

- Med den ekonomi vi har i dag fungerar det inte. Hade vi haft pengar hade vi haft kvar utbildningen där, säger han.

I Sollefteå är olika nämnder inblandade i familjernas mottagande. Det är en nämnd som ansvarar för var familjerna erbjuds boende. En annan nämnd som beslutar om utbildningen och familjerna erbjöds boende i Junsele, trots att det inte var klart med hur det skulle fungera med svenskundervisningen.

- Det fanns inga bostäder i Sollefteå när de nyanlända skulle komma och därför erbjöds de boende i Junsele. Men då var det inte klart med vad som skulle hända med undervisningen, säger Linnea Stenklyft (S), ordförande i individ- och omsorgsnämnden.

Arbetet bakom inslaget

Under arbetet med inslagen från Junsele har jag fått hjälp av fem personer som själva har egna erfarenheter från integration och svenskundervisning. De har lyssnat på inslagen, varit med och gett mig tips och tankar om integration. Här kan du lyssna på hur fyra av dem diskuterar kring integration efter att de hört inslaget från Junsele.

Caroline Finnström

Caroline Finnström. Foto: Anna Ahlström

Caroline Finnström från Kenya. Hon har bott i Sverige i 18 år. 

Caroline Finnström lyssnade på inslaget från Junsele och hon tycker att politikerna planerat dåligt för familjernas ankomst. Hon anser att de som vill ska kunna bo kvar och läsa Sfi i Junsele. Hon säger också att språket är det viktigaste för att människor ska integreras i Sverige. Därför kan det vara bra för nyanlända att bo i mindre samhällen där de kan träffa fler svenskar och lära sig språket snabbare. Hon tycker att politiker måste planera för mottagandet och inte låta alla nyanlända bo på samma ställe. Om de gör så blir det ett segregerat samhälle, säger Caroline Finnström. Det blir lättare för de nyanlända att lära sig svenska på mindre orter säger hon. Hon tror att det är en fördel att placera nyanlända i orter som till exempel Junsele och att det blir lättare för de familjerna att träffa svenskar och skaffa kompisar.

George Anwan

George Anwan. Foto: Anna Ahlström

George Anwan kommer från Sudan. Han har bott i Sverige och Örnsköldsvik i sju år. Han säger att det var svårt att komma till Sverige. Han beskriver både landet och människorna som kalla. Han var van vid att människor är öppna och pratar med varandra. I Örnsköldsvik hälsade inte ens människor på honom. George Anwan tror att det finns många fördelar med att nyanlända placeras i mindre orter som Junsele. Han tror att det är lättare att få kontakt med svenskar i små samhällen. När de sedan har lärt sig svenska kan de flytta till städer om de vill. George Anwan säger att det är tråkigt att höra om familjerna i Junsele som måste flytta för kunna läsa Sfi.

Bassi Ahmed Mohammed

Bassi Ahmed Mohammed . Foto: Anna Ahlström

Bassi Ahmed Mohammed från Sudan men har dessutom bott flera år i Eritrea. Han har bott i Sverige i fem år. Först bodde han i Bredbyn, ett par mil utanför Örnsköldsvik. Därefter flyttade han in till Örnsköldsvik. Bassi Ahmed Mohammed tycker att det var en fördel att först bo i ett mindre samhälle när han kom till Sverige. Där lärde han känna svenskar som han fortfarande har kontakt med i dag. Enligt Bassi Ahmed Mohammed är chansen större att nyanlända kommer ut och träffar nya människor om de flyttar till mindre orter. Därför tycker han att det är tråkigt att höra om Junselefamiljerna som vill bo kvar i samhället men måste flytta för att läsa på Sfi. Han tycker det är viktigt att nyanlända läser svenska.

Mausa Mohammed Tera

Mausa Mohammed Tera. Foto: Anna Ahlström

Mausa Mohammed Tera kommer från Sudan och har bott i Sverige och Örnsköldsvik i endast åtta månader. Han upplever att det är svårt att få kontakt med svenskar. Han försöker hälsa på sina grannar men vissa tittar knappt på honom. Mausa Mohammed Tera tror också att språket är viktigt för att komma i kontakt med svenskar. Han kan bara lite svenska och läser Sfi i Örnsköldsvik. Därför var det svårt för honom att lyssna på inslagen.

David Gahwa

David Gahwa kommer från Burundi och har bott i Sverige och Örnsköldsvik i tio år.

David Gahwa har lyssnat på inslaget från Junsele och han reagerar över att familjerna som vill bo kvar där inte kan göra det. Han tycker att politikerna har missat i planeringen kring hur de ska ta emot dem. Han säger att det är viktigt att familjerna får leva ett tryggt liv nu eftersom många av dem säkerligen har levt i oroligheter. Han tror också att det är lättare för nyanlända att integreras och lära känna svenskar i ett mindre samhälle. David Gahwa kommer flera gånger tillbaka till att han vill att det ställs krav på politikerna att tänka långsiktigt i frågor som rör integration. Han tycker att det är positivt nyanlända sprids ut i kommunen så inte alla hamnar på samma ort och i samma bostadområde.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@example.com”

Visa fler
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".