Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Västernorrland

En av fyra pojkar klarar inte läsningen

Publicerat torsdag 16 augusti 2012 kl 05.54
Alexander: En film är ofta bättre än boken
(1:37 min)
1 av 2
Är det datorspelen som drar pojkarna från skolarbetet? Foto Ulla Öhman
2 av 2
Alexander Björndahl,17, och Celina Kårström,15, tror att pojkar kanske är lite latare än flickor och inte upplever skolan som lika viktig. Foto Ulla Öhman

Svenska 15åringar har blivit allt sämre vad gäller läsförståelse. Dessutom ökar klyftan mellan pojkar och flickor och de svagaste läsarna har blivit ännu svagare. Det är allvarligt, säger professor emerita Karin Taube som ser flera tänkbara orsaker.

Det är ingen positiv läsning för Sveriges del i den senaste PISA-studien som görs regelbundet bland 15-åringar i världen - Resultaten är klart försämrade för de svenska eleverna.
Studien mäter kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. De siffror som nu har presenterats är från tester 2009 och går inte att få länsvis utan gäller hela landet.

– Det är oroande resultat, säger Karin Taube från Härnösand som är professor emrita (pensionerad från Mittuniversitetet) i pedagogik  och som är expert på barns tidiga läs- och skrivutveckling.

Läsförståelse är viktigt även för de flesta andra skolämnen. Jämfört med tidigare undersökningar har de svenska resultaten försämrats och ligger idag på en genomsnittlig nivå i ett internationellt perspektiv. I år har 65 länder eller regioner deltagit och från Sverige har man undersökt 4 567 elever.

I alla tidigare PISA-undersökningar har svenska elever presterat över genomsnittet men inte nu längre.

Nästan en femtedel av eleverna når inte upp till basnivån i läsförståelse, en nivå som anses grundläggande för fortsatt lärande.
Bland pojkarna är det nästan en fjärdedel som inte når upp till den grunläggande nivån. Både pojkar och flickor har tappat men pojkarna har tappat mest och de svagpresterande eleverna har tappat allra mest.

– Det kan bero på en förändrad undervisningssituation. Förr stod läraren i katedern och undervisade en stor del av tiden. Nu görs en större del av arbetet självständigt och det passar de elever som är duktiga medan de svagaste eleverna  får svårare att hänga med.

Klyftorna har alltså ökat vad gäller kunskaper. Från en topposition vad gäller likvärdighet ligger Sverige nu på en genomsnittsnivå vad gäller likvärdighet. Dessutom har betydelsen av en elevs socioekonomiska bakgrund förstärkts och är nu till och med större än OECD-genomsnittet.

Att skillnaden mellan könen blivit större kan ha flera orsaker.

– Vi vet att flickor läser mera än pojkar och det är ett fastslaget samband att den som läser mera också har bättre läsförståelse. Flickorna läser också mera varierat, förutom läroböcker kan det handla om romaner och veckotidningar till exempel.

– Attityden till läsning är också olika. Pojkar har en mycket mer negativ attityd och de har förmodligen inte heller lika många positiva manliga förebilder som läsare, tror Karin Taube.

Även själva testen kan passa könen olika bra.
– Vi vet att pojkar gör bättre ifrån sig när de får svara på ja och nej-frågor eller flervalsalternativ än när de ska formulera och skriva egna svar. Det finns alltså ett motstånd även mot skrivning och pojkarna skriver mer ogärna och skriver även kortare.

Även biologiska skillnader kan spela in, tror Karin Taube.
– Vi vet att det finns en liten grupp bland pojkarna som är mindre mogna när de börjar skolan i sex- eller sjuårsåldern. Om det då inte går så bra från början så kan det påverka ens självbild; man tror helt enkelt inte att man kan läsa lika bra som de andra och så blir det en onödlig negativ och ond cirkel som fortsätter även efter att barnet har mognat till samma nivå som sina klasskamrater. Det är ett stort problem för pedagogerna i de första årskurserna att det är så stor skillnad i mognadsgrad och läskunnighet och -vana i ett och samma klassrum.

TV-spel, datorspel och filmer är också något som tagit tid från läsandet, och kanske mer bland pojkar än bland flickor. Det tror Alexander Björndahl,17 år, och Celina Kårström, 15, från Härnösand:

– Pojkar är kanske lite latare, de spelar hellre dataspel än läser. De är kanske mindre ansvarstagande och bryr sig inte riktigt lika mycket.
Varken Celina eller Alexander läser böcker på fritiden:
– Jag läser bara hårdrocksbiografier, säger Alexander. Men precis som många andra tycker jag att en film oftast är bättre än boken.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".