Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
SUNDSVALL

Ovanliga bergarterna på Alnön har undersökts

Publicerat tisdag 23 april 2013 kl 15.30
1 av 2
Geofysiker från Uppsala Universitet placerar ut geofoner som registrerar seismiska signaler. Foto: Magnus Andersson
2 av 2
En hammare som slår mot marken för att skapa seismiska vågor. Foto: Magnus Andersson

Forskare vid Uppsala universitet har i en ny studie undersökt hur de ovanliga bergarterna på Alnön utanför Sundsvall har uppkommit. Genom olika processer i en magmakammare 3-4 kilometer under jord delades magman upp i olika varianter som i sin tur gav olika bergarter. När kammarens tak kollapsade bildades en kittel liknande den på Santorini, en grekisk ögrupp, i Egeiska havet.

Geologer har intresserat sig för de exotiska bergarterna på Alnön under lång tid. Liknande magmatiska intrusiv (kroppar) finns på alla kontinenter men få är så väldokumenterade som de i det cirka 12 kvadratkilometer stora intrusionsområdet på norra Alnön.

– Det är ovanliga bergareter. Det finns runt 500 platser i världen som har liknande bergarter, säger Magnus Andersson, doktorand i geofysik vid Uppsala universitet, till P4 Västernorrland.

De vanligaste av de exotiska bergarterna på Alnön är nefelinsyenit och ijolit som är alkalina (kiselfattiga) bergarter, men också karbonatit som är en magmatisk form av kalksten. Vidare finns bergarten alnöit som hastigt har transporterats från stora djup i jordskorpan och tagit med sig bergartsfragment som sällan återfinns på markytan.
Uppsalaforskarna har skickat ner seismiska vågor i berggrunden och registrerat de vågor som reflekterats mot bergartsgränser, som går att jämföra med eko av ljudvågor, och sedan kommit upp till markytan igen. Från dessa data har man skapat tre seismiska profiler som visar bergartsstrukturer på djupet under norra delen av Alnön.

Alnön hade vulkanisk aktivitet för ungefär 580 miljoner år sedan. Då letade magma sig upp i en spricka i jordskorpan och ackumulerades i en linsformad magmakammare 3-4 km under dåvarande markyta. Markytan svällde upp och sprickor bildades i området mellan markytan och magmakammaren. Här letade sig magma vidare upp från magmakammaren. Genom processer i kammaren har magman delats upp i flera varianter med olika kemisk sammansättning, vilket har givit flera olika bergartstyper. När den ovanliggande bergmassan var allt för försvagad av all uppsprickning, kollapsade taket och sjönk ner mot magmakammaren vilket pressade upp mer magma. Då bildades som en kittel liknande den på Santorini i Egeiska havet. Troligen är det i detta skede som magma letade sig hela vägen till markytan och skapade en vulkan.

De nya resultaten presenteras i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature Scientific Reports.

– Det kändes väldigt bra att de ville publicera vårt arbete. Det finns ett internationellt intresse, säger Magnus Andersson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".