Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
VÄSTERNORRLAND

Forskning på sorkar ger kunskap om fruktad dvärgbandmask

Publicerat söndag 9 juni 2013 kl 05.30
"Ingen smittad sork hittills"
(1:54 min)
1 av 2
För att se om den fruktade dvärgbandmaskens livscykel fullbordas i Sverige fångar doktoranden Andrea Miller på SLU vattensorkar, som är en av maskens mellanvärdar. Foto: Per Thyrén/Sveriges Radio.
2 av 2
Vattensorken kan vara mellanvärd och sprida den för människan dödliga dvärgbandmasken vidare. Men hittills har ingen smittad sork hittats i Sverige, vilket gör att man inte vet om maskens livscykel fullbordas här. Foto: Per Thyrén/Sveriges Radio.

Det är nu två år sen som en skjuten räv i Katrineholm visade sig bära på, den för människan dödliga, dvärgbandmasken. Larmet gick över hela Sverige men ännu vet man inte om dvärgbandmasken överlever i den svenska naturen och kan fullborda sin livscykel här.

Doktoranden Andrea Miller på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, forskar för att ta reda på det, genom att fånga in och undersöka maskens mellanvärd, sorkar.

En smittad räv sköts i februari 2011 fyra kilometer sydväst om Katrineholm, det tredje kända fallet i Sverige på kort tid. Det är i det här området som Andrea Miller har sina sorkfällor.

Tre sorkarter misstänks vara mellanvärd för den fruktade dvärgbandmasken, men hittills har ingen smittad sork hittats här, vilket gör att man inte vet om masken fullbordar sin livscykel eller om de fem kända fallen av smittade rävar bara är tillfälligheter.

Sveriges Radio följer med när Andrea Miller går iväg över ett fält för att vittja fällor för vattensork, som sticks ned i sorkens gångar.

– Här har vi en stor sork! utbrister Andrea Miller och vittjar fällan.

Andrea Miller märker tre stora döda vattensorkar och tar dem med. Hon ska senare dissekera dem för att se om de har spår av dvärgbandmask i sina inre organ.

Den vuxna masken lever och förökar sig i rävens tarm. Äggen sprids med avföringen till sorkarna som blir svårt sjuka och dör om de inte först blir föda för en annan räv som smittas - cirkeln är då sluten.

Människan har rollen som mellanvärd och masken angriper inre organ som levern, precis som hos sorkarna.

Om dvärgbandmasken fått fäste här är det tveksamt om det går att utrota den.

– Försök har gjorts i Mellaneuropa att avmaska rävarna för att stoppa smittan, men det är både dyrt och svårt, säger Andrea Miller.

Förutom i Katrineholm har smittade rävar påträffats i Borlänge och i Uddevalla.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".