Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

"Som att bli skjuten igen"

Publicerat tisdag 30 december 2014 kl 15.50
Flykting om fyrverkerier: " Känns som att bli skjuten igen"
(1:47 min)
 Fyrverkeri Raketer Foto: Jessica Gow/TT
Foto: Jessica Gow/TT

Nyårsfyrverkerier skrämmer många flyktingar som lider av posttraumatisk stress efter att ha flytt från krigszoner. När raketer skjuts nära deras bostäder får många rädda flyktingar panik och lägger sig på golvet.

Muhammad Saleem Razwan i Sundsvall sköts med 24 skott av talibaner i sitt hemland Pakistan. Bara för att han vägrade att gå med dem. Han förlorade en fot men överlevde mirakulöst. Men eftersom han nu levde under dödshot så smugglades han ut från sjukhuset och vidare till Sverige av en vän.

När han kom till Sverige och hörde raketer första gången blev han skräckslagen, han fick snart reda på av sin rumskamrat att det inte var någon fara, "det är så de gör i Sverige när de firar".

Trots att han nu vet vad det är känner han att det är jobbigt när det skjuts.

– Det känns som om jag skjuts om igen. Alla dåliga minnen kommer tillbaka och jag gråter på grund av ljudet, säger han.

Kvar i Pakistan bor hans fru och barn, som han inte vet hur det går för. Han hoppas kunna återförenas med dem snart.

Charles Otim har bott i Sverige några år, han har flytt från Sudan och Uganda. Han har sett kriget på nära håll. Han berättar att en milisgrupp kom till hans by och brände ner alla hus. Barn togs som soldater och kvinnor våldtogs. Hans egen mamma mördades framför honom.

– Jag lider av posttraumatisk stress efter kriget och det jag sett, jag har gått på behandling hos en psykolog för det. Jag är bättre nu men det är ändå jobbigt när jag hör fyrverkerierna, säger han.

Han berättar att första gången han hörde fyrverkerier var på gatufesten i Sundsvall. Han blev panikslagen och säger att han försökte fly, men det var svårt eftersom han sitter i rullstol.

– Jag tyckte att det lät som skottlossning och försökte springa i min rullstol. Jag såg sedan att alla runt omkring mig var lugna, men det tog ändå ett tag för mig att lugna ner mig, säger han.

Hans svenska vänner har tagit med honom efter det för att titta på fyrverkerier, för att han ska komma över sin rädsla. Det har hjälpt lite, han säger att tillsammans med vänner är det inte lika jobbigt.

– Jag känner fortfarande ett stort obehag i kroppen, men jag är med vänner så det går lite bättre, säger han.

Både Mohammed Saleem Razwan och Charles Otim är glada och tacksamma att vara i Sverige, de tycker inte att svenskarna ska sluta med sina traditioner. De vill inte att raketer ska förbjudas. Däremot önskar de att det inte skjuts i bostadsområden.

– Om det är på en gemensam plats och under en begränsad tid, kanske tio minuter. Då är det okej. Men inte överallt, säger Charles Otim.

På en del flyktingboenden är det inte ett problem eftersom flyktingarna inte kommer direkt från krigsområden. Men på ett boende för ensamkommande flyktingbarn berättar de att barn kastat sig ner framför fönstret, när fyrverkerierna börjat, av rädsla att kriget kommit till Sverige.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".