Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Vad är nazism?

Publicerat onsdag 28 januari 2015 kl 11.31
Anna-Lena Lodenius förklarar skillnaden mellan nazist och fascist
(6:04 min)
Journalisten, debattören och författaren Anna-Lena Lodenius. Foto: Jessica Gow/TT
Journalisten, debattören och författaren Anna-Lena Lodenius. Foto: Jessica Gow/TT

Vad är skillnaden mellan fascism, nazism och rasism? Nazism idag är inte samma sak som under 30-talets Tyskland. Det berättar författaren Anna-Lena Lodenius som studerat högerextrema och högerpopulistiska partier.  

Nazister av idag har tagit till sig nya influenser från USA, från Ku Klux Klan till exempel. De är alltså både rasister och antisemiter.

– Själva nazismen är väldigt kopplad till Tyskland för nazister har inte haft makten i något annat land. Ideologin är starkt kopplad till Hitler, berättar Anna-Lena Lodenius.

Fascismen har en annan radikal bakgrund. Men likheten med nazismen är att man är emot demokrati. Man använder våld för att upprätthålla ordningen i samhället och stödjer sig därför mycket på militären.

– Man kan säga att den inte bara funnits i Mussolinis Italien utan på många håll i världen, konstaterar Anna-Lena Lodenius.

Partier idag är inte helt och hållet nazister eller helt och hållet fascister utan de är varianter och i högsta grad en del av samhället idag. 

Stefan Löfven blev kritiserad efter att ha kallat Sverigedemokraterna för fascister. Hur skulle du definiera partiet?

– Jag hör till de som inte kallar SD för fascister. Det antidemokratiska och våldsbejakande är inte så utbrett inom partiet att man kan kalla det för ett fascistparti. 

– I Danmark, Storbritannien och Frankrike har partier med de strömningarna stor makt. Men de agerar inom ramen för demokratin och är inte ute efter att vi ska få en ny Hitler, säger Anna-Lena Lodenius. 

Man måste hålla isär högerextremister och högerpopulister. Det finns små sekter med mellan hundra och tusen anhängare, högerextremister. Medan högerpopulister är främlingsfientliga, kanske rasister, men vill inte ta över samhället med våld.

– Högerpopulister menar att dom är folkets vilja och ser sig själva som den enda oppositionen medan alla de andra partierna tillhör etablissemanget. De som uppträder vanligt, verkar inom de uppsatta ramarna. De är en del av etablissemanget men vill fortfarande driva idén om att de är en opposition i samhället.

Kan man dra direkta paralleller mellan dagens nazism och 30-talets Tyskland?

– Nej, jag tycker inte det. Från 80-talet och framåt ser vi ett brott i politiken bland de partier som håller på med invandringsfrågan. De kan inte kopplas till nazistisk eller fascistisk politik. Det ser annorlunda ut idag. De är produkter av en ny tid. Men sedan finns det sekter med idéer från det förflutna men dom är verkligen inte vår tids rörelser, säger Anna-Lena Lodenius.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".