Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Rasistiskt bildarkiv öppet för alla

Publicerat måndag 9 februari 2015 kl 06.00
"Vi kan inte hindra någon"
(3:16 min)
Margareta Marakatt med boken "The Race Biology of the Swedish Lapps". Foto: Sameradion & SVT Sápmi
1 av 4
Margareta Marakatt med boken "The Race Biology of the Swedish Lapps". Foto: Sameradion & SVT Sápmi
Sonja Eriksson tittar i fotoalbumen. Foto: Sameradion & SVT Sápmi
2 av 4
Sonja Eriksson tittar i fotoalbumen. Foto: Sameradion & SVT Sápmi
Ett av albumen från rasbiologiska institutet. Foto: Sameradion & SVT Sápmi
3 av 4
Ett av albumen från rasbiologiska institutet. Foto: Sameradion & SVT Sápmi
Åsa Henningsson, Uppsala universitetsbibliotek. Foto: Sameradion & SVT Sápmi
4 av 4
Åsa Henningsson, Uppsala universitetsbibliotek. Foto: Sameradion & SVT Sápmi

Över nittio år efter att Statens institut för rasbiologi grundades finns fortfarande bilder på samer och andra minoriteter tillgängliga för allmänheten hos Uppsala Universitetsbibliotek.

Margareta Marakatts familj, vänner och släktingar finns med i institutets rasregister.

– Nu kommer tårarna... Att en människa inte skulle vara människa, utan att man skulle vara sämre om man var same, säger Margareta Marakatt.

Hennes mamma och många andra släktingar finns med i rasbiologiska arkivets rasregister från trettiotalet.

Hos Uppsala Universitetsbibliotek förvaras fotografier på samer, romer, tornedalingar och andra minoriteter. Det handlar om porträtt och familjefotografier, men i vissa fall också nakenbilder.

Fotografierna är tagna av rasbiologiska institutet och skulle visa att samer var en annan ras än svenskar – en ras som var mindre värd.

– Det här är ett kontroversiellt arkiv, men det är ett arkiv bland många här på biblioteket, och vi hanterar det på ungefär samma sätt som alla andra arkiv som är tillgängliga för studier och forskning, säger Åsa Henningsson, som ansvarar för bilderna hos Uppsala Universitetsbibliotek.

Hur pass tillgängliga är bilderna?

– De är öppna för alla som är intresserade att ta del av dem. Vi kan ju inte hindra någon att ta del av det här materialet, utan vi måste tillhandahålla det enligt de lagar och förordningar som finns. Men sen får man naturligtvis diskutera hur och på vilket sätt.

I bildmaterialet finns det också pärmar med nakenbilder, hur hanterar ni det?

– De är också tillgängliga att titta på, men det är inget vi publicerar förstås, säger Henningsson.

När någon har begärt ut en bild från arkivet så digitaliseras den och finns sen tillgänglig på Uppsala Universitets hemsida, något som det har höjts röster mot inom det samiska samhället. Nakenbilder och bilder på barn digitaliseras dock inte.

– Barn och unga vuxna undantas, så att man inte ska behöva hitta sig själv på nätet i det här sammanhanget, säger Henningsson.

För alla är bilderna inte lika laddade. Sonja Eriksson från Klimpfjäll har många släktingar avbildade i arkivets pärmar, och hon menar att fotografierna också fungerar som en slags dokumentation över den samiska kulturen.

Ibland kan de här bilderna vara de enda som finns kvar på föräldrar eller andra släktingar.

– Jag har suttit och tänkt vilka fantastiska fotografer och foton det är. Men sen när man börjar tänka vad det hela syftar på, då känns det lite ruggigt, säger hon.

Margareta Marakatts mamma var 15 år gammal när hon togs upp i rasbiologiska institutets register. Kanske finns hon naken bland arkivets bilder.

– Samer var lägst stående i Sverige, säger hon.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".