Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Gymnasierna letar elever som inte längre finns

Publicerat måndag 16 februari 2015 kl 05.30
Millenniedippen får gymnasier att samarbeta mera
(1:28 min)
Bobergsskolan i Ånge
1 av 3
Bobergsskolan är en av de gymnasieskolor som ligger i en kommun där elevunderlaget blivit allt färre. Foto: Ingrid Engstedt Edfast/SR
Jesper Stridsberg
2 av 3
Jesper Stridsberg på Nivrenaskolan i södra Sundsvall går årskurs 8 och ska snart välja gymnasieutbildning. Foto: Lotte Nord/SR
Ola Risberg
3 av 3
Ola Risberg samordnar de flesta kommunala gymnasieskolorna i Västernorrland - och han tror att Jämtland snart kommer med i det. Foto: Lotte Nord/SR

Det är glest mellan eleverna i gymnasieåldern just nu. Få barn föddes runt millennieskiftet och utflyttningen har inte gjort situationen bättre. De flesta av Västernorrlands kommunala gymnasier försöker övervintra genom att samarbeta ännu mer, vilket kan betyda att eleverna får resa längre.

Pendlar du långt till gymnasiet eller har du flyttat för att kunna gå den gymnasieutbildning du vill? Berätta i kommenteringen!

Minst ett par år till är det en dipp i antalet tonåringar som finns tillgängliga innan det ser ut att vända igen. Tuffast tapp är det i Ånge. Åren 2012 till 2016 finns 44 procent färre unga i Ånge. Alltså nästan en halvering. Dessutom söker sig Ånges 16-åringar till gymnasier utanför kommunen.

Sex av Västernorrlands kommuner samarbetar för att minimera problemen med färre elever, och ändå kunna erbjuda så mycket gymnasieutbildning som möjligt.

– Ånge har en hel del att kämpa med. Man får få elever till programmen vilket ger höga kostnader per elev. Så det blir mer utsatt för en kommun som Ånge, säger Ola Risberg som är samordnare för de kommunala gymnasierna.

För ett par år sedan var det 8 512 unga som gick i gymnasiet i Västernorrland. Men just nu är de 1 229 färre - och gymnasieeleverna blir ännu färre på sikt. Läsåret 2016/17 beräknas de bli 7 120 elever. En minskning på fem år med 16 procent för Västernorrlands del.

Även för kommunala gymnasieskolor blir det allt mer nödvändigt att hitta nya inkomster. Ola Risberg jobbar för gymnasierna i Härnösand, Kramfors, Sollefteå, Sundsvall, Ånge och Örnsköldsvik - alla utom Timrå kommun.

Utbildning är en nyckel för inflyttning och att familjer ska stanna. Därför hjälper de här sex kommunerna varandra. På sikt kanske även Timrå kommer med. Så nånstans i länet finns förmodligen 16-åringens gymnasieval. Men inte alls säkert i den egna hemkommunen.

– Det är ogörligt att hålla alla utbildningarna öppna i en enda kommun. Det krävs en hel del funderande så inte alla kommuner stänger samma program, säger han.

Om utbildningen inte finns på hemorten - då får eleven sätta sig på bussen eller tåget.

– Ja, det blir mer resa eller att bo på annan ort om det är ett speciellt program man vill gå, säger Risberg.

– Det kan vara både roligt och nödvändigt att resa till sin utbildning. Det känns ok, säger grundskoleeleven Jesper Stridsberg som nu går i årskurs 8 på Nivrenaskolan i södra Sundsvall.

I vår vet kommunerna om något gymnasieprogram eller inriktning måste läggas ner på grund av för få sökande.

Att hitta nya pengar för gymnasieprogrammen är också en väg att gå. Kanske i form av reda pengar men mer troligt att olika branscher kan erbjuda samarbete. Det sker redan i viss mån för vård-studerande och de som går industriprogrammet. Ola Risberg nämner skogsbruksskolan Skedom i Sollefteå där en elevplats kostar 290 000 kronor. Kanske ska skogsbranschen vara med och betala? Helt klart är sponsring ett intressant område för skolorna.

- Sådana diskssioner pågår redan.

Finns det risker med sponsring?

- Inte om det är självständiga gymnasier som bedriver utbildning enligt timplan och läroplan, säger Ola Risberg.


Så här många elever i gymnasiets tre årskurser finns tillgängliga.
En del väljer kommunala gymnasier, andra friskolor – och ytterligare några andra län. Men det kan ju också komma in elever från andra län, eller att inflyttningen ökar. Det man ser tydligast är att Ånge, Kramfors och Sollefteå har de största tappen. Bara Sundsvall ökar något.

                               Läsåret 11/12       Läsåret 16/17         Skillnad i %:

Härnösand              913                         768                               -16% 
Kramfors                 825                          551                               -33%   
Sollefteå                 
822                          566                              -31% 
Sundsvall               
2526                       2708                              +7%
Timrå                      
679                          589                              -13%  
Ånge                        
486                          271                              -44% 
Örnsköldsvik          
2261                       1667                             -26%                                                          

Även på sikt har Ånge de största problemen. I grundskolan har nästan vart fjärde barn ”försvunnit” när årskurs 5 jämförs med årskurs 9. Det betyder förmodligen att Ånges gymnasium fortsätter att få svårt med elevunderlaget. Källa: Ola Risberg, gymnasiesamordningen Västernorrland.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".