Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Julbordet inte längre en utmaning för restaurangerna

Publicerat tisdag 8 december 2015 kl 05.59
Förut var det lite märkvärdigt med julbordet
(1:33 min)
Julbord med julskinka, Jansons frestelse, revbensspjäll, korv, leverpastej, brysselkål, lingonsylt, sillar. Foto: Fredrik Sandberg/Scanpix
Julbordets frestelser är många och alla har vi väl våra favoriter.

Årets julbord radar upp sig på restauranger och i hemmen i Västernorrland. Det är viktigt att ha koll på sina uppvärmnings- och nedkylningstemperaturer och inte låta maten stå framme onödigt länge.

Kalvsylta, lax, köttbullar och skinka. Alla har vi väl vår egen favorit på julbordet. Men det vi inte vill är väl att äta dålig julmat. Kommunens livsmedelsinspektörer gör oregelbundna inspektioner på årets julbord för att kontrollera att maten förbereds och presenteras på rätt sätt.

– Den största risken med ett offentligt julbord är dålig nedkylning av mat som lagats varm men som sedan ska serveras kall, säger Eva Häggström, livsmedelsinspektör på miljökontoret i Sundsvalls kommun.

Men den risken är mindre nu än tidigare eftersom restauranger numera har större vana att servera buffémat.

– Nu är det ganska vanligt att restauranger har bufféservering andra delar av året också. Man har utrustning både för varma rätter och det som ska vara kallt. Förut var det lite mer märkvärdigt med julbordet, säger hon.

Men även hemma ska man vara försiktig och tänka på att inte låta maten stå framme allt för länge på julbordet.

Det har också blivit fler regler kring allergener i mat, alltså ämnen som folk kan få en allergisk reaktion emot, och som restaurangerna måste känna till.

– Det är viktigt att den som serverar ett julbord ska kunna svara på vad de olika rätterna innehåller för att man ska undvika att någon får en allergisk reaktion, säger hon.

Den nya livsmedelslagstiftningen infördes i december förra året och innebär att restaurangerna behöver kunna uppge 14 olika allergener antingen på menyn eller när de efterfrågas.

Nötallergi, gluten, laktos, vad kan det mer handla om?

– Det är några till på listan men det ska de som driver en restaurang känna till, säger Eva Häggström.



Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".