Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Käppen som är snöröjarens bästa vän

Publicerat onsdag 30 december 2015 kl 06.00
Snöstörar är din guide till trafiksäker färd
(8:17 min)
Snöstör snökäpp bambu
1 av 4
Mil efter mil längs med många vägar står det asiatiska gräset bambu som snöstör. Foto: Lotte Nord, SR
Lennart Arnström
2 av 4
Lennart Arnström, NCC, Sollefteå med bambukäppar som i och med nästa upphandling försvinner längs med rv 90. Foto: Lotte Nord, SR
snöstör snökäpp
3 av 4
Blå käppar som en vägentreprenör har ensamrätt på är tänkt att skrämma iväg tjuven. Foto: Lotte Nord, SR
Anders Per Ols
4 av 4
- De blå käpparna går inte att köpa i handeln, säger Anders Per Ols. Men snart får de maka på sig för orangea. Foto: Lotte Nord, SR

Visst har du sett snöstörar längs med vägarna? De är ofta i plast, röda eller orangea. En god hjälp för trafikanten att hålla riktningen och helt nödvändiga för plogbilen. Men anade du att många samhällsfrågor och miljöaspekter ryms i den två meter höga, smala käppen med en reflex upptill?

Länsväg 331 kantas av blå käppar. I Sollefteå syns en del röda, också i plast och sedan norrut vid riksväg 90 blir det bambu längs med vägen. Näsåker, Junsele, Hällby och vidare in i Västerbotten så kantas vägen av det kinesiska storväxta gräset.

Det här är Norrlands inland och en bambukäpp står ungefär vart femtionde eller sextionde meter, mil efter mil. Samtidigt som al, björk och sälg, alltså sly, kryper mot vägbanan. Sly som borde rensas bort.

Hur kommer det sig att vägen inte markeras med den sly som redan finns inom räckhåll? En resa på några meter. Istället bambu - som skeppas från Kina, andra sidan jordklotet, via Norge till Sverige.

– Nu kommer det att bli mindre av bambukäppar eftersom svenska Trafikverket bestämt att man bara ska ha röda plastkäppar till de större vägarna, säger Ivar Opås på Våler Vekst i Norge. Hans företag säljer snöstörar och han har både bambu- och plaststörar.

Vad tycker du om det?

– Jag menar att det är synd. Miljömässigt är bambu bättre än plast trots den långa resan, säger Ivar Opås som även säger sig veta att bambun i Kina skördas på arbetsmiljömässigt bra sätt.

Någon miljon bambukäppar säljer han vidare till Sverige. Bambun kommer i containrar via skepp till Oslo.

Det går att argumentera att den långväga bambun håller bättre än plastkäpparna.

– Vi testar dem i värme och vi testar dem i kyla. Bambun klarar sig bra, men plastkäppen klarar särskilt kyla dåligt. När de släpps i marken går plasten i tusen bitar. De småbitarna plockar ingen upp och är inte heller bra för djur. Bambu som blir liggande förmultnar, säger Ivar Opås.

Han får medhåll av Lennart Arnström på NCC för vägdriftområde Sollefteå som sköter Trafikverkets vägar.

– Nu styrs det till att det bara ska vara plastkäppar längs de större vägarna, det är inte bra för miljön eftersom plast görs av olja. Olja är även en ändlig resurs - medan trä eller bambu växer upp igen.

Trafikverket har bestämt att det i fortsättningen inte blir bambu längs de större vägarna. Men svensk sly blir det inte heller. Trafiksäkrast blir det med orangea eller röda plastkäppar enligt Trafikverket.

– Det blir enhetligare med röda plastkäppar. Färgen gör att synbarheten ökar och trafikanterna uppskattar just den typen av snöstörar, säger Christer Lantz som är nationell samordnare för upphandlingar på Trafikverket.

Ivar Opås, den norske bambuleverantören, anser att på dagen ser man vägen ändå. Det är reflexen som är det viktiga och en reflex sitter lika bra på bambu.

Trafikverkets Christer Lantz menar att färgen ändå spelar roll.

– Det röda syns nog till viss del även på natten. Och reflexen. De fungerar i samklang och ger trafikanterna ledning. Och de ska ju samlas in på våren, säger han.

Det är på senhösten som snöstörarna sätts. Du kanske har sett fordonet? En lastbil som sakta brummar fram, ofta diesel-driven. En ensam förare sitter i hytten, kanske lyssnar hen på radio. Där bak tar en mekanisk arm käppen och ett laseröga läser in den i läge, en borr gör hål i marken utanför vägkanten - käppen ska luta lite utåt, och så sitter den där.

– Förr var det idrottsklubbar som högg käpparna från skogen. Men det gick man ifrån eftersom det blev för dyrt och de blev svåra att sätta ner när maskinen skulle göra det. Det gick bra så länge det sköttes manuellt då någon på plats kunde yxa till dem, säger Lennart Arnström i Sollefteå.

Nu kommer det att bli vanligare med de orangea plastkäpparna. Trafikverket har ändrat upphandlingen. Orangea syns bättre. De fabriksgjorda plast-snöstörarna har alla samma utseende och kärvar inte i maskinen som borrar ner dem utanför vägkanten.

I en snöstör ryms alltså hur det svenska arbetslivet förändrats. Det enkla men personalkrävande jobbet med vanlig sly som blir vägkäppar har ersatts nästan helt med maskiner som sätter de fabriksgjorda käpparna i plast - på plats.

Miljöfrågan ryms också. Plast görs av petroleum med sin koldioxid, växthusgaser. Men plasten kanske håller bättre och trafiksäkerheten är förstås viktig.

En tredje aspekt är faktiskt moral - till och med kriminalitet. Snöstörar är begärligt byte.

– Vi har haft problem med att snörstörar stjäls. Men då kom vi på att just vi kunde ha blå käppar som vi haft ensamrätt på. Det syns när folk stjäl dem och vi hittar dem på privatvägar och uppfarter, säger Anders Per Ols på vägdriftområde Sundsvall. Som beklagar att det snart är slut på de blå nu när Trafikverket vill ha enhetlighet.

Orangea eller röda plastkäppar - så blir det allt mer enligt Trafikverkets upphandlingskrav från och med i år. Men än är det mångfald längs med vägarna.

– I Norge har det funnits svarta med reflexer. Och jag känner till gula, röda, blå, orangea, bambu och salix (pil), säger Lennart Arnström i Sollefteå.

Finns det fler?

– Ja, det finns ju att hugga i skogen. Idag en raritet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".