Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Svårt för asylsökande att ta sig till hälsocentralen

Publicerat onsdag 23 december 2015 kl 15.06
"Ibland blir man frustrerad"
(4:17 min)
Stöde hälsocentral
Stöde hälsocentral. Foto: Jennifer Engström/SR

Att antalet asylsökande ökat de senaste månaderna märks även på våra hälsocentraler, men det finns svårigheter.

På hälsocentralen i Stöde, utanför Sundsvall söker många från asylboendet i Viskan vård.

Det har resulterat i ett ökat antal patienter på hälsocentralen, men distriktssköterskorna Maria Jonsson och Annika Nilsson, är liksom verksamhetschefen Elisabeth Hellman överens om att verksamheten ändå fungerar bra.

Många av de asylsökande patienterna söker vård för besvär som de fått under sin flykt. Det kan vara alltifrån skavsår till ryggvärk.

Men många söker också hjälp för åkommor som grundar sig i psykisk ohälsa.

– Många söker kanske hjälp för ont i magen, eller sömnproblem, men egentligen är det inte magen i sig som är problemet, säger distriktssköterskan Maria Jonsson.

Hälsocentralen blir också en sorts trygg punkt för patienterna.

– Hälsocentralen blir som ett ställe man kan vända sig till. Man har ett ansikte som man känner igen sedan hälsosamtalet, och man vet att syster Annika eller syster Maria kan man alltid komma till, säger verksamhetschefen Elisabeth Hellman.

Men just för de psykiska besvären finns inga större resurser. Sköterskorna kan inte göra mer än att lyssna och finnas till, och Maria Jonsson menar att det kan vara frustrerande.

– Ibland blir man frustrerad själv i situationen. Man har ingenting att erbjuda, och man vill ju hjälpa. Det känns ju inte bra alla gånger, säger hon.

Ett annat problem är språksvårigheterna. Genom hjälpmedel som datorer och appar försöker man kommunicera med patienterna, men ofta är det svårt att få tag på det viktigaste hjälpmedlet, nämligen tolkar. Med många olika språk, behövs det olika tolkar.

– Vi har alltid tolkar via telefon, men om det bara finns en eller två i hela Sverige så är de oftast upptagna, säger distriktssköterskan Annika Nilsson.

Och för de patienter som bor på asylboendet i Viskan kan det även vara svårt att ta sig till hälsocentralen. Bussarna går bara några få gånger per dag, och med den dagsersättningen de får så är det ofta allt för dyrt att åka buss.

– Med den lilla penningen de har per dag så är det svårt. Det gör också att vi kanske kallar dem till ett samtal, men så kommer de inte för att de inte har några pengar. Men det har ju genererat i massa jobb för oss, att kalla, föreberda, boka tolk, och göra en planering. Så dyker de inte upp, men deras behov kvarstår, säger Maria Jonsson.

Hon menar att det är något som borde ses över.

– Bussen går ju ändå. Problemet är ju ändå här och vi måste lösa det. Att de ska betala bussen, på ett vis med våra egna skattepengar. Det är ju en rundgång att vi ger dem en viss summa varje dag, och för den ska dem då betala bussen för att ta sig hit, vilket då genererar i att de kanske inte kommer till ett besök som vi lagt ner pengar på. Jag vet inte om det är det optimala sättet att använda våra skattepengar på, säger Maria Jonsson.



Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".