Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Allt fler flyger drönare

Publicerat onsdag 19 oktober kl 05.38
Drönarpilot: Reglerna hänger inte med utvecklingen
(4:53 min)
Foto: Johan Nilsson/TT
1 av 2
Foto: Johan Nilsson/TT
Drönarpilot Thomas Gradin på lastbilsträffen i Ramsele Foto: Christer Suneson/Sveriges Radio
2 av 2
Drönarpilot Thomas Gradin på lastbilsträffen i Ramsele Foto: Christer Suneson/Sveriges Radio

Obemannade flygande farkoster, så kallade drönare, blir allt vanligare. På ett år har tillstånden nästan tredubblats i Sverige och över 1500 personer får nu flyga drönare varav 35 finns i Västernorrland.

Vad tycker du om det här med drönare? Diskutera i kommenteringen - eller rösta!

P4 Västernorrland träffar drönarpiloten Thomas Gradin när han dokumenterar den stora lastbilsträffen i Ramsele.

På hans skärm ser man en bild när han filmar från sin drönare som flyger på omkring 100 meters höjd.

Det låter lite som en bisvärm när drönaren närmar sig och det här är ett ljud som också blir allt vanligare i Sverige. För tillstånden att få flyga drönare har ökat kraftigt det senaste året

Tillstånden tredubblats på ett år

Våren 2015 hade 600 personer tillstånd att flyga drönare. En siffra som nästan tredubblats till oktober 2016 då tillstånden var uppe i över 1500.

– Allt fler upptäcker möjligheten att fotografera och filma där man aldrig tidigare kommit åt, säger drönarpiloten Thomas Gradin. Det är annorlunda vyer som man saknat, säger han.

Kan bryta mot flera lagar

Men regelverket till var och hur man får flyga är komplicerat. Framför allt om man ska fota eller filma från luften med sin drönare.

För risken är stor att man bryter mot kameraövervakningslagen eller utövar nån sorts spionverksamhet om man publicerar foton som inte först granskats av svenska myndigheter.

Det gäller främst bilder där personer möjligtvis kan identifieras.

Det är Länsstyrelsen som ger tillstånd om man ska få filma eller fota från drönare där allmänheten riskera att fastna på bild.

– I Västernorrland är det inte en enda som sökt tillstånd, säger Johan Åkesson på Länsstyrelsen i Västernorrland. Ett tillstånd kostar 3700 så det kanske spelar in, säger han.

Juridisk skillnad mot handhållen kamera

Skillnaden mellan filmer från en drönare och till exempel en mobiltelefon är att den handhållna kameran kan knytas till en enskild person. Då är den den enskilde som är ansvarig, och kan åtalas, om kränkande bilder sprids. En kamera på en drönare bedöms däremot som en övervakningskamera och går därmed under kameraövervakningslagen.

Det pågår just nu flera juridiska processer i Sverige där drönarpiloter överklagat när de fått nej av Länsstyrelsen och datainspektionen att filma. En dom som väntas från Högsta förvaltningsdomstolen under hösten blir antagligen vägledande hur de svenska myndigheterna kommer att se på drönarfotografering i framtiden.

Kan röja försvarshemligheter

En annan risk är att råka röja känsliga försvarshemligheter. Till exempel bilder på kommunikationsmaster, ingångar till bergrum eller en kraftstation. I de fallen måste alla bilder och filmer kontrolleras av Lantmäteriet innan de får publiceras, till exempel på internet.

– Lyfter man med människor i närheten bryter man antagligen alltid mot kameraövervakningslagen, säger drönarpiloten Thomas Gradin. Men de hemliga skyddsobjekten ställer också till det för oss, säger han

Har orsakat problem hos flyget

Det finns också flygförbudszoner, miltals runt våra flygplatser, där det är förbudet att lyfta ens en decimeter med en drönare.

Det har uppmärksammats flera incidenter där flygtrafiken stoppats på flygplatser i Sverige när drönare har setts i luften i närheten.

Så för en drönarpilot krävs det god planering för att inte bryta mot luftfartslagen

– Man måste söka tillstånd flera dagar innan man lyfter. Så det kräver mycket engagemang innan man kan få flyga drönare i en förbudszon, säger Thomas Gradin.

Till exempel är stora delar av Sundsvall och Timrå kommuner en flygförbudszon som kräver att en person från flygplatsen måste vara med om man ska få lyfta med sin drönare.

– Flera av min kollegor säger att de låter sina drönare stå på marken på grund av all administration och svårigheter med tillstånden, säger Thomas Gradin.

Drönare även hos svenska myndigheter

Men det snåriga regelverket stoppar inte de obemannade flygande farkosterna. För intresset för drönare växer stort även bland våra svenska myndigheter.

Bland annat har Skogsstyrelsen i Västernorrland köpt in en för att med kamera kunna inspektera skog från luften.

Länsmuseet i Härnösand dokumenterar numera både byggnader och fornlämningar med hjälp av drönare.

På några andra håll i landet har även Räddningstjänster och Polisen har köpt in de flygande farkosterna.

Till exempel för att dokumentera bränder och brottsplatser från luften eller sökning efter försvunna personer.

Flygande hjärtstartare kan rädda liv

Utanför Sverige pågår till exempel också försök med paketleveranser med hjälp av drönare men också flygande hjärtstartare som snabbt kan vara på plats om någon faller ihop.

– Det jag hörde var att en drönare med hjärtstartare kan vara på plats på en tiondel av tiden det tar för en ambulans att komma på plats. Och rädda liv, säger Thomas Gradin.

Samhällsnyttan med drönare kan alltså bli enorm. Men regelverket har inte alls hängt med i den snabba utvecklingen, säger drönarpiloten Thomas Gradin.

– Nej inte alls. Om man frågar personer på myndigheterna om reglerna verkar det finnas stor okunskap internt också vad det är som gäller, säger drönarpiloten Thomas Gradin från Näsåker, Sollefteå kommun.

Kan göra stor samhällsnytta

Helt klart är att drönartekniken växt från att vara en leksak till ett potent hjälpmedel som rätt använt kan göra stor nytta i samhället.

Så har du ännu inte sett en obemannad flygande farkost i luften, som låter som en hel bisvärm, så kommer du snart att göra det. För drönarna är definitivt här för att stanna.

Användarkommentarer

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.