Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Svår utsatthet efter asylavslag

Publicerat torsdag 8 december 2016 kl 05.00
76-åriga Minire: Jag vill bara dö
(1:59 min)
En yngre kvinna håller en äldre kvinna i handen. Foto: Erik Mårtensson/TT
Fler försöker överleva utan skyddsnät i Sverige. Foto: Erik Mårtensson/TT

Antalet flyktingar som försöker överleva utan samhällets skyddsnät växer. 76-åriga Minire i Kramfors har fått utvisningsbeslut, men kan inte återvända till sitt hemland och lever nu som papperslös i Sverige.

Överleva utanför samhällets skyddsnät - hur reagerar du när du hör det här? Kommentera!

– Jag vill verkligen dö... Jag har ingen energi.. Jag är 76 år.. Hela mitt liv har varit en tragedi och är det fortfarande.. Jag vill inte leva i den här världen.

Minires röst brister i gråt när hon berättar om sin livssituation. Hon har blivit utvisad till sitt ursprungliga hemland Azerbajdzjan där hon under många levde gömd undan myndigheter på grund av politisk förföljelse och trakasserier. Hon levde sedan i irakiska staden Mosul där terrorgruppen IS mördade hennes man, och flykten tog henne till Sverige och Kramfors.

Jag vill verkligen dö.

Utan pengar efter lagändring

Nu lever hon som papperslös. Hon bedöms inte ha tillräckliga asylskäl och har fått beslut om att utvisas till Azerbajdzjan - men hon saknar id-handlingar för att kunna återvända.

Vuxna asylsökande som fått avslag har inte rätt till dagersättning eller plats på Migrationsverkets boenden efter en lagändring i juni i år.

Minire har varken pengar till mat eller mediciner.

– Jag kan inte gå till affären och köpa det jag behöver, säger hon.

Fördubbling av ärenden

Polisen tar emot 8 300 återvändandeärenden i år. Siffran kommer nästan att dubbleras under de närmaste åren, enligt Migrationsverkets senaste prognos. En stor del av ärendena handlar om flyktingar som avvikit, men det går inte att säga exakt hur många av dem som lever i Sverige.

– Bara för att man har avvikit från en asylprocess så betyder inte det att man lever som papperslös i Sverige, säger Sverker Spaak, ansvarig för återvändandefrågor på Migrationsverket.

Riskerna är kända sedan tidigare. Papperslösa kan bland annat utnyttjas som billig svart arbetskraft, och ett alternativt samhälle kan växa.

Privatpersoner stöttar

I Kramfors ställer privatpersoner upp för de människor som försöker överleva utan hjälp från samhället. Kristin Amnell är med i en asylgrupp i Svenska kyrkan som försöker stötta flyktingarna.

– Det är tragiskt att det ska behöva vara så här, säger hon.

– Vi försöker hjälpa till med boende och matpengar.

Prognos: Återvändandeärenden

Prognos på antalet återvändandeärenden som Migrationsverket lämnar till polisen. 

2016: 8 300

2017: 11 000

2018: 15 100

2019: 15 100

2020: 12 600

Källa: Migrationsverket

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".