Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Årets Västernorrlänning.

Kandidat 4: Agnetha Svedberg

Publicerat tisdag 13 december 2016 kl 08.00
"Hon var beredd att ta livet av barnen och sig själv"
(0:37 min)
Agnetha Svedberg, nominerad till Årets Västernorrlänning 2016. Foto: Peter Hansson/Sveriges Radio
1 av 2
Agnetha Svedberg, nominerad till Årets Västernorrlänning 2016. Foto: Peter Hansson/Sveriges Radio
Agnetha Svedberg, nominerad till Årets Västernorrlänning 2016. Foto: Peter Hansson/Sveriges Radio
2 av 2
Agnetha Svedberg, nominerad till Årets Västernorrlänning 2016. Foto: Peter Hansson/Sveriges Radio

Med sitt ideella engagemang har hon sett till att ett stort antal barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning fått en fungerande skolgång.

– Jag blev kontaktad av en vän faktiskt. Det var mitt första fall. Han hade en dotter med adhd. Hon ställde till med en massa bekymmer och var syndabocken på skolan.

Pappan behövde hjälp och hörde av sig till Agnetha Sveedberg, som följde med på ett möte som flickans föräldrar hade med skolan. Flickan fick det extra stöd som föräldrarna hade efterlyst.

Många orkar inte gå till skolan och misslyckas.

– Då sa den här pappan att om du inte hade varit med, så hade vi inte fått igenom det här, berättar Agnetha. Då tänkte jag: Det där var bara en familj, bara ett barn som fick hjälp. Det finns så många andra som behöver.

Med hjälp av Facebook kunde Agnetha erbjuda sin hjälp som medlare mellan föräldrar och skola till fler. Och föräldrar vars barn hade problem i skolan började höra av sig. De skrev meddelanden och ringde och mejlade.

– Och nu är det praktiskt taget över hela landet. 

Som en person är med som en sorts medlare som du har varit?

– Ja, precis. Så Härnösandsmodellen har ju spridits. Det finns många eldsjälar runt om i Sverige som hjälper föräldrar som inte orkar.

Passar inte in i skolan

Autism och adhd är neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. För en person med autism kan det vara svårt att ta in mycket information och att umgås och kommunicera med andra. Det är också vanligt att ha specialintressen och inte alls vara intresserad av annat.

En person med adhd kan ha svårt att koncentrera sig och gör ofta saker impulsivt utan att tänka efter först. Allt det här är egenskaper som inte passar in i den vanliga skolan.

– Många orkar inte gå till skolan och misslyckas. Och då blir de hemma. Många kompisar till mig har barn som är hemmasittare och då kan föräldrarna inte jobba. De måste gå ifrån hus och hem för att skolan inte tar sitt ansvar, hävdar Agnetha.

Jag satt med henne till sju på morgonen.

Hennes tyngsta fall rörde en mamma som ringde vid två på natten.

– Hon var beredd att ta livet av barnen och sig själv för hon orkade inte med konflikterna kring familjen. De var anmälda av skolan till socialtjänsten, skolan funkade inte, lärarna ringde hem varje dag och hon kände sig misslyckad.

Mamman kände det som att det inte fanns någon annan väg än döden.

– Och klockan två natten när man blir väckt av det samtalet, så sliter man på sig kläderna och åker dit. Och då sitter hon rödgråten och säger: Finns det något annat alternativ? 

Vad gjorde du då?

– Jag satt med henne till sju på morgonen. Sedan tog jag fullmakten och åkte upp till skolan, kallade till ett möte på eftermiddagen och redde ut de tyngsta bitarna som hon hade med skolan. Sedan åkte jag med mamman till socialtjänsten. Idag funkar skolans kontakt och hon har även via socialtjänsten hjälp med barnen.

Eget barn med autism

Agnetha Svedbergs engagemang började med att hon satt i samma båt själv.

– Vi fick ett barn för 16 år sedan som vi fort upptäckte hade stora problem och det visade sig att han var autistisk som huvuddiagnos och har sedan fem andra diagnoser på det. Och redan då fick man börja bråka.

Familjen fick kämpa för att få dagisplats och egen assistent till sonen och längs skolgången har oförståelsen ofta funnits där från skolans sida, enligt Agnetha. 

Jag ger mig inte förrän alla i rummet har en bra känsla.

Hennes son är endast intresserad av bilar och datorer.

– Han förstod inte varför man skulle läsa en bok om fåglar till exempel. Det var ju inget han var intresserad av.

Då tyckte skolan att han måste skärpa till sig?

– Ja, precis. "Man kan om man bara vill", sa de. Men så är det ju inte.

Agnetha Svedberg berättar med stolthet att sonen nu går i ettan på gymnasiet i vanlig klass och ska bli bilmekaniker. Hon berömmer Ådalsskolan för det arbete som personalen har gjort och gör där.

Vägen hit har varit en kamp och nu hjälper hon fler i samma situation när hon medlar i möten mellan skola och familj.

– Jag ger mig inte förrän alla i rummet har en bra känsla. Då kan man avsluta mötet och boka in nästa.

Tackar sin familj

Den insats hon gör har hittills varit helt ideell.

– Jag har inte haft någon hjälp förutom min man och mina barn som stått bakom mig. De har hela tiden trott att "det här, Agnetha, det är någonting stort".

Hennes man har fått jobba extra.

– Han har jobbat mer än heltid och vi har vänt och vridit på varje slant.

Hennes lön har varit stor tacksamhet från föräldrar och även rektorer och annan skolpersonal. Själv menar hon att den största belöningen kommer från barnen.

– När barnet skiner och åker till skolan, det räcker långt.

Agnetha Svedberg, 42 år, Ramvik

Därför är hon nominerad till Årets Västernorrlänning:

"För de insatser hon genom sitt ideella engagemang gjort för barn med autism och andra funktionshinder. Genom att vara en medlande länk mellan familj och skola har ett stort antal barn fått en fungerande skolgång."

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".