Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Västernorrlänningar i Alaskas guldrusch

Publicerat tisdag 11 april kl 12.20
Johan Wedin: Även jag drabbades av guldfebern
(5:37 min)
En svart-vit Fem män uppställda vid ett hundspann med snötäckta berg i bakgrunden.
1 av 2
Vandringen över Chilkootpasset var ett eldprov för guldruschens lycksökare. Foto: George Cantwell från ca 1898 / Wikimedia
Flygbild över boomstaden Nome under guldruschåren (ca 1907).
2 av 2
Flygbild över boomstaden Nome under guldruschåren (ca 1907). Foto: Wikimedia

För 150 år sen köpte USA Alaska av Ryssland. Men det dröjde trettio år innan området upptäcktes på allvar, när den stora guldruschen började.

I första delen av serien ”North to Alaska” hördes den gamle guldgrävaren Johan Wedin, som vistades i Alaska under en del av guldruschen i början av 1900-talet.

Inga närmare uppgifter finns om denne Johan Wedin, mer än att han ursprungligen var från Ångermanland och att intervjun med honom gjordes i Sundsvall, för att sedan sändas i radio på våren 1938. Eftersom det fanns mellan femton och tjugo Johan Wedin från Ångermanland som levde ungefär vid den här tiden är det idag svårt att fastställa några uppgifter om honom.

I vilket fall så var på sommaren 1896 som stora guldfynd gjordes i Bonanza Creek i Klondyke, området i Kanada som ligger närmast Alaska.

När nyheten om guldet i Klondyke spred sig sommaren 1897 innebar det startskottet för guldruschen. Tiotusentals reste från USA med båt till Skagway i Alaska och vandrade sedan med tung packning över de höga bergen till Klondyke. Bland dessa män fanns åtskilliga hundra svenskar som ville ha del av de nyupptäckta rikedomarna.

Men efter ett par-tre år sinade Klondyke-guldet. I stället kom nyheten från den lilla gudsförgätna platsen Nome i själva Alaska om att tre svenskar, ”Three Lucky Swedes” gjort ett spektakulärt guldfynd där. Då var det många av klondyke-guldgrävarna som hastigt förflyttade sig de hundratals milen genom Alaskas inre för att kunna ta del av rikedomarna där.

Nome växte rekordsnabbt från mer eller mindre noll invånare år 1899 till cirka 20 000 år 1900. Från år 1909 minskade folkmängden i takt med guldutvinningen.

Idag är Nome främst en turiststad. Staden saknar vägförbindelse med  yttervärlden utan är mycket beroende av flygförbindelser.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".