Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Fyra myter och sanningar om adhd

Publicerat tisdag 9 maj kl 12.12
"Det är en livslång funktionsnedsättning"
(5:23 min)
Naisen siluetti vastavalossa ikkunan edessä
Foto: Amina Adelai

Det finns fördomar och föreställningar om vad adhd är. Här försöker vi reda ut vad som är sant och falskt.

Här är tre vanliga påståenden om adhd: adhd finns inte, det växer bort och medicin fungerar inte. Från lokalföreningen Attention i Örnsköldsvik, som är en intresseorganisation för neuropsykiatriska diagnoser, fick P4 Västernorrland beskrivet dessa tre.

Ett fjärde påstående kom från några av de föräldrar som P4 Västernorrland träffat med barn som har adhd. Att istället för en neuropsykiatrisk diagnos får föräldrarna höra att deras barnen är ouppfostrade.

P4 Västernorrland tog hjälp av Elin Hagen, barnsjuksköterska på Barn-och ungdomspsykiatrin och Jens Nyman, psykolog på en mottagning för vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, båda verksamma på Sundsvalls sjukhus, för att ta reda på vad som egentligen stämmer.

Finns adhd ens?

– Adhd finns alldeles uppenbart. Det finns många tvärvetenskapliga utredningar som har gjorts där olika yrkeskategorier är inblandande och ser sina bitar. Diagnoskriterierna för adhd är stränga, just för att man inte ska diagnostisera personlighetsdrag, säger Elin Hagen.

Växer adhd bort?

– Idag vet vi att de flesta som får diagnosen som barn uppfyller också diagnosen som vuxen. Det är en livslång funktionsnedsättning. Men det är något som är utvecklingsrelaterat, och beroende lite på vilka miljöer vi lever i. Så om du fortsätter att utvecklas och om vi kommer i andra miljöer, så är det ganska rimligt att diagnosen inte kommer se exakt likadant ut. Man har kvar diagnosen som vuxen, men det förändras, säger Jens Nyman, psykolog på en mottagning för vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Hjälper centralstimulerande medicin?

– Ungefär 7-8 av tio barn och ungdomar har god effekt av läkemedlet. Läkemedlet lindrar symtomen, minskar impulsiviteten och ökar koncentrationsförmågan. Men ska man pröva medicin ska man ha en jättebra effekt av medicinen, man ska inte ha en halvbra effekt, säger Elin Hagen, barnsjuksköterska.

Är det istället dåligt uppfostrade barn - inte adhd?

– Barn som har en adhd-problematik är barn som oftast är underbara på alla sätt och vis men också ganska krävande och svårfostrade. Det är nog kanske inga föräldrar som har jobbat så hårt med uppfostran, men har fått så lite utdelning. Man behöver uppfostra på ett annat sätt och de här föräldrarna är riktiga detektiver skulle jag säga, säger Elin Hagen, barnsjuksköterska på BUP i Sundsvall.

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".