Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Problem för utbildningsförbund

Publicerat måndag 4 november 2002 kl 10.56
Norra Västmanlands utbildningsförbund, NVU, har problem med att få ekonomin och verksamheten att gå ihop.
Norra Västmanlands utbildningsförbund, NVU, växer. Bara på några år har man fått 250 fler elever. Enligt utbildningschefen Leena Berglund spränger man nästa år 100 miljoners-vallen kostnadsmässigt, om man skall utföra den verksamhet som politikerna i styrelsen beslutat. Men samtidigt vill de tre medlemskommunerna - Fagersta, Skinnskatteberg och Norberg - bromsa utvecklingen, genom att ge NVU en budgetram på dryga 95 miljoner. Utbildningschefen Leena Berglund konstaterar att det nu krävs kraftfulla åtgärder för att komma tillrätta med kostnadsutvecklingen. För medan behoovet inför nästa år är 101 miljoner - en ökning med dryga åtta miljoner - anser de tre bergslagskommunerna att man istället måste skära med knappa sex miljoner för att hamna på 95 miljoner kronor. Under de fem år som den gemensamma gymnasieutbildningen för de tre bergslagskommunerna funnits har man överskridit budgeten med mångmiljonbelopp. I år ser dock verksamheten ut att i det närmaste gå runt. Tidigare år har kommunerna tvingats betala in mer pengar för att täcka underskotten, men från och med i år skall NVU åläggas samma ordning som de kommunala förvaltningarna har - nämligen att man tvingas ta med sig ett eventuellt underskott till kommande år, och täcka bristerna med pengar för nästa års verksamhet. Nu kräver utbildningschefen extra bidrag för kommande läsår med 25 000 per nyinskriven elev, och 775 000 kronor till personalförstärkningar. De pengarna sökte man också i fjol, direkt från skolverket. Men innan bidraget blev prövat ändrades reglerna, varför man nu söker samma pengar igen och då direkt av medlemskommunerna. Den diskussion som nu kommer upp gäller om det verkligen är så att utbildningen med automatik blir dyrare när eleverna blir fler, eller om man skall kunna hålla nere kostnaderna genom att planera verksamheten på ett annat sätt. Rädslan för att nu besluta om dyra förändringar finns också bland politikerna, eftersom man om fem - sex år kommer att få vidkännas en dramatisk minskning av elevkullarna. Att då stå där med en stor personalstab och för stora lokaler är något av en mardröm.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.