Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Allt färre studenter tar studielån

Publicerat fredag 17 augusti 2007 kl 15.04
Inte bara studier - många studenter arbetar också vid sidan om.

Idag är det en fjärdedel av alla studenter som inte lånar pengar till sina studier från Centrala Studiestödsnämnden, CSN.

Det är en kraftig ökning sedan början av 2000-talet.

Jesper Bohm, student på Mälardalens högskola, Mdh, i Västerås, har en förklaring:

- Det är inte säkert att man får ett jobb och kan betala av sitt lån, och får man ett jobb är det inte säkert att man får en sådan lön att man kan betala tillbaka, säger han till P4 Västmanland.

Daniel Rådeström, också student på Mdh i Västerås, har själv tagit fullt studielån, men han har många vänner som bara tagit en del eller inget lån alls.

- Folk vill inte skuldsätta sig i onödan. Vissa har lyckats spara undan pengar sedan tidigare, eller så bor man kvar hos föräldrarna och jobbar extra.

- Pluggar 100 procent sedan jobbar 40 procent på det, vilket inte är okej. Studier är heltid och det borde vara ersättning för det också, säger Daniel Rådeström.

Under 2000-talet har antalet studenter som väljer att inte ta studielån stadigt ökat.

År 2001 var det ungefär 15 procent, förra året 25 procent, enligt CSN.

I stället för låna är det många som nöjer sig med bidraget på ungefär 2 600 kronor i månaden. Lånedelen är på 4 800 - sammanlagt kan en student alltså få ihop 7 400 kronor att leva på.

Angelica Pousette ska börja sin första termin nästa vecka. För henne var det självklart att låna:

- Jag vet inte om man kan jobba samtidigt, jag har ju inte börjat än. Och pengar kan jag inte få från något annat håll, så jag måste låna.

- Det är viktigt att ha en utbildning om jag vill få ett jobb i framtiden, säger hon till P4 Västmanland.

Under hösten ska CSN undersöka vilka som väljer att inte låna och varför.

Magnus Fors, presschef på CSN, säger till Sveriges Radio att de hårdare återbetalningskraven kan vara en anledning.

Han tror också att fler jobbar mer, eftersom nya regler gör det möjligt att ha högre inkomst per år och fortfarande få bidragsdelen från CSN.

Daniel Rådström, elev på Mdh, tycker inte att det går åt rätt håll:

- Det är som att be någon som jobbar i industrin, och som har gjort sina 173 timmar i månaden, att den måste jobba 40 timmar i korvmojjen också, det skulle aldrig hända!

- Det är ju bra att få arbetslivserfarenhet, men man vill ju ändå gå in helhjärtat för studierna, det är ju något man väljer att göra på heltid, säger Jesper Bohm till P4 Västmanland.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".