Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Hot mot kriminalvårdsanställdas familjer

Publicerat onsdag 11 december 2002 kl 12.58
Hot och våld är vardagsmat inom kriminalvården och det har blivit allt vanligare att hoten riktas mot den anställdes familj.
P4 Västmanland har tidigare berättat om en ny rapport från Kriminalvården, som gjordes för att ta reda på i vilka situationer personalen på häkten, fängelser och frivård blir slagna och hotade, för att på så sätt kunna förebygga händelserna. Första halvåret 2001 rapporterades 137 incidenter. Oftast är det manliga vårdare på anstalt som drabbas av hot, sparkar, knuffar och slag, men också kvinnor utsätts. 70 procent av alla utsatta berättar om psykiska konsekvenser efteråt. Undersökningen visar också att hotens karaktär har ändrats. Numera är det vanligt att de riktas mot den anställdes familj. Marianne Pettersson är frivårdsinspektör i Västerås, och ingår i en krisgrupp som larmas när en kollega råkat illa ut. Gruppen har ständig jour och åker ut och möter den som drabbats, som får prata av sig och bearbeta det obehagliga. Negativa besked är en vanlig utlösande faktor till att klienten, som det heter inom kriminalvården, tappar behärskningen. Inom frivården, där inspektörerna arbetar med övervakning och skyddstillsyn, kan det vara en person som misskött sin villkorliga frigivning och måste tillbaka till fängelset. Ofta händer det under påverkan av alkohol eller droger. - Det kan också vara så att de har en psykisk obalans, säger Marianne Pettersson till P4 Västmanland. Personer som sedan tidigare är kända för att ta till hot eller våld är de som oftast ligger bakom incidenterna i rapporten. Inom frivården görs en markering i personens journal så att personalen ska vara beredd på det värsta. Hoten och våldet verkar inte ha ökat. Däremot har det ändrat karaktär och blivit personligare. Det kan också Marianne Pettersson vittna om: - De identifierar mig med myndigheten, och då blir det jag som person som blir hotad: ''Jag ska märka dig, du ska få igen''. Och det blir ju en psykisk press för den som arbetar på myndigheten som är jätteviktig att ta hand om. - Man ser till att personen inte behöver gå själv hem, man stöttar och pratar framförallt, och ser till att personen får prata av sig olustkänslorna, säger Marianne Petterson.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.