Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Bättre hjälp till äldre utlandsfödda västeråsare

Publicerat fredag 2 november 2007 kl 08.39

Äldre västeråsare som är födda utomlands använder sig inte av äldreomsorgen lika ofta som infödda svenskar. En orsak är att man som utlandsfödd ofta tappar det svenska språket på äldre dar, och det gör det svårare för äldreomsorgen att få kontakt. Men nu ska man försöka göra något åt saken.

Äldrenämnden i Västerås stad har beslutat att kartlägga och utveckla de mötesplatser och stödinsatser som riktar sig till just äldre utlandsfödda.

En anledning till att äldreomsorgen inte når ut till invandrare, är att dessa i många fall tappar det svenska språket när de blir äldre; det försvårar kommunikationen mellan de äldre och äldreomsorgen.

- Det är ju de facto så att man tappar sitt språk när man blir äldre, det vet vi. För att kunna ha en bra vård och omsorg måste man kunna kommunicera. Tappar man det nya språket, den svenska man har lärt sig, då måste man hitta andra former, tror jag, säger Kent Ryberg, andre vice ordförande i äldrenämnden i Västerås.

Äldrenämndens beslut att kartlägga och utveckla den verksamhet som riktar sig till äldre invandrare syftar till att ge en bättre vård och omsorg till denna befolkningsgrupp, men också till att nå ut till de äldre invandrare som idag till liten del - eller inte alls - tar del av den äldreomsorg och de sociala mötesplatser de har rätt till.

Kent Rybergtror att det exempelvis handlar om att starta specifika äldreboenden för en enskild nationalitet ,där de äldre kan prata på sitt eget språk. Ett sådant äldreboende är redan planerat för finskspråkiga invandrare i Västerås.

Det kan också handla om att skapa sociala mötesplatser, där äldre från samma land eller område får chans att träffas.

Kent Ryberg menar att det är viktigt att denna typ av äldreboenden eller mötesplatser utformas genom samarbete med de grupper verksamheten riktar sig till.

- Det kanske första man ska göra är att titta på det här med mötesplatser för att få människor samlade i sociala diskussioner. Utifrån mötena kanske man kan få en idé om hur man kan bygga upp någonting tillsammans, man får ett underifrånperspektiv, säger Kent Ryberg till P4 Västmanland.

- Jag tror att det kan vara väldigt olika beroende på vilken religion man har, vilken typ av mat man äter, vilken kultur man har. Jag tror att det kan ge en mängd olika lösningar för olika befolkningsgrupper men det ska vara i dialog då med de berörda.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".