Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Viktigt med debriefing för poliser

Publicerat torsdag 10 april 2008 kl 06.13

Hur klarar polisen att hantera mord på barn, och andra svåra händelser? Frågan är mer aktuell än någonsin nu efter morden i Arboga och Lisjö. Sedan ett år tillbaka får poliserna i Västmanland så kallad debriefing, där man i grupp går igenom det som har hänt.

Caroline Lindström är personalkonsult hos polisen i Västmanland och hon berättar hur det går till.

– Det är två debriefingledare som samlar alla i ett konferensrum och leder samtalet. Man sätter upp en skylt där det står ”Stör ej”. Reglerna är enkla, man måste stänga av mobilerna och får inte lämna rummet under samtalet. Sedan går man laget runt, där alla får berätta hur man upplevt det som hänt, berättar hon.

Debriefing hos polisen i länet kom till efter den svåra bussolyckan i Arboga så det här är ganska nytt.

Polisdistrikten runt om i landet hade innan dess olika rutiner för hur man skulle ta hand om sin personal efter ett särskilt svårt eller otäckt uppdrag. Här i Västmanland har man i många år haft kamratstöd och avlastningssamtal då polisen innan denne går hem måste ha ett samtal med vakthavande och gå igenom det som har hänt.

Men rikspolisstyrelsen har bestämt att alla ska göra likadant på alla polisstationer i landet, så nu erbjuds alla som vill debriefing och en uppföljning om det behövs.

Nu, efter Lisjö och Arboga, då tre barn och en kvinna dog, och en annan blev svårt skadad, har samtliga poliser som var på brottsplatsen, fått debriefing.

Caroline Lindström förklarar varför den behövs:

– Då har man satt ord på sina känslor och sina upplevelser av det hela. Då känner man igen det man reagerar på. Det gör att man lindrar krisreaktionen och chocken efter det som har hänt, säger hon till P4 Västmanland.

Vakthavande befäl Sven-Åke Hammar har jobbat som polis i 30 år. I hans jobb ingår att ha så kallade avlastningssamtal med poliserna som kommer tillbaka från ett jobbigt uppdrag. Han berättar hur man tog hand om poliser som varit ute på otäcka uppdrag förr i tiden.

- Hände det någonting utöver det vanliga så löste man det kring kaffebordet. Det var väl en form av avlastningssamtal eller debriefing det också, fast inte under så kontrollerade former som idag. Det vi gör i dag och det vi har lärt oss nu är vida överlägset, säger Hammar.

- Under ett avlastningssamtal eller debriefing släpper man inte ut någon ur rummet utan att alla får komma till tals. Det går ju ut på att lätta på känslorna hos alla som varit med, säger Sven-Åke Hammar som tycker att det definitivt finns ett behov av debriefing.

- Ja, det gör det definitivt. Jag tror inte att man kan samla på sig hur mycket som helst av dramatiska händelser i sin ryggsäck. Förr eller senare kan det bli jobbigt.

Finns det en tillåtande anda i huset att det är okej att prata om hur man mår?

- Ja, absolut. Där har man fått en helt annan syn på det här, säger han.

Enligt Sven-Åke Hammar är det mycket länspolismästare Ann-Marie Orlers förtjänst att det här har blivit bättre.

Hammar tycker att polisen i Västmanland har hittat en bra modell för hur man ska ta hand om de poliser som har varit med om händelser utöver det vanliga.

- Det gäller att skilja på avlastningssamtal och debriefing så att man inte börjar leka amatörpsykolog, att man håller det på ett plan som man klarar av, säger Sven-Åke Hammar.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".