Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Oklart myggresultat

Publicerat lördag 30 maj 2009 kl 10.13
Myggbekämpning I Österfärnebo 2001

Det går inte att avgöra om bekämpningsmedlet som används för att bekämpa myggor kring Nedre Dalälven är farligt eller inte. Den uppföljning som är gjord hittills är för dålig. Det säger Christer Nilsson, den oberoende forskare från Umeå universitet som har haft i uppdrag att undersöka myggprojektet.

– Av de frågor som man fått i det här uppföljningsprogrammet så tycker vi inte att man har gett något ordentligt svar på någon fråga, säger Christer Nilsson, vid Umeå universitet.

– Själva anser de att de har svarat på alla frågor men om man granskar den statistiska bearbetningen av materialet, framförallt försöksdesignen, så är det inte tillfredsställande.

I miljökonsekvensbeskrivningarna för projektet sägs att BTI-bekämpningen inte har några negativa effekter på andra organismer än stickmyggor. Men att man inte sett några effekter hittills behöver inte betyda att det inte finns negativa långsiktiga effekter, säger Christer Nilsson. I årets miljökonsekvensbeskrivning sägs att det inte finns någon risk för att myggorna skulle bli resistenta mot BTI-medlet. Men det är inte sant, säger Christer Nilsson.

– Det är helt klart felaktigt för det har kommit många sentida studier som visar att myggpopulationen blir motståndskraftig mot BTI. Det har man sett i flera länder och när det gäller flera myggsläkten som också finns i det här området, så man kan inte vifta bort den faktorn.

Ansökningarna om myggbekämpning är undertecknade både av det företag som sköter projektet och den forskare som svarar för uppföljningen. Den hårda knytningen mellan forskarna och intressenterna i projektet är olycklig, anser Christer Nilsson. Kommande studier och uppföljningar måste genomföras av oberoende forskare, anser han.

– Det är svårt att vara riktigt objektiv om man både bekämpar och följer upp effekterna. Man kan inte sitta på två stolar samtidigt. Bara det att den misstanken finns, gör att jag tycker att det är bättre att ta in en tredje part som är helt oberoende.

Christer Nilsson anser att man bör undersöka om ändringar av regleringen av Nedre Dalälven skulle kunna minska myggförekomsten. Han är mycket tveksam till en långvarig bekämpning med BTI, inte minst med tanke på risken för resistens.

– Jag tycker att man ska iaktta en försiktighetsprincip. Det är inte en ultimat lösning att ösa på med en massa bekämpningsmedel för då kanske man får det etter värre i framtiden, säger Christer Nilsson, professor i landskapsekologi vid Umeå universitet, som utfört granskningen åt Naturvårdsverket.

Detta är en delrapport, slutrapporten kommer i höst.

Faktaruta

Kemikalieinspektionen (KemI) har varje år sedan 2002 gett ett antal tillfälliga godkännanden (dispenser) för myggbekämpning med det biologiska medlet VectobacG som innehåller den aktiva organismen Bacillus thuringiensis subspecies israelensis (Bti). För att få använda bekämpningsmedel i en nationalpark eller ett naturreservat krävs en dispens från berörd länsstyrelse.

Bti är ett biologiskt bekämpningsmedel vilket har vissa generella fördelar jämfört med många kemikalier och bidrar positivt till miljökvalitetsmålet "Giftfri miljö". Det råder dock en viss osäkerhet om användningen kan komma i konflikt med miljökvalitetsmålet "Ett rikt växt-och djurliv".

Källa: Kemikalieinspektionen

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".