Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
KUNGSÖR 17 SEPTEMBER

Borgerlig splittring består i Kungsör

Publicerat torsdag 17 september 2009 kl 05.00
1 av 4
Kung Karls skola och Karlaskolan har orsakat debatt.
2 av 4
Stellan Lund
3 av 4
Pelle Strengbom
4 av 4

I Kungsör råder fortsatt borgerlig splittring inför valet 2010. De borgerliga partierna kunde ha kammat hem makten vid förra valet, men motsättningarna ledde till att Centerpartiet valde Socialdemokraterna, som på så sätt säkrade majoriteten. Inför valet 2010 verkar positionerna vara låsta.

Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna bildade en oppositionsallians som kommer att bestå även i den kommande valrörelsen.

– Min förhoppning och det vi har diskuterat är att vi ska ha en allians även efter valet. Vi håller på att skriva ihop ett litet samarbetsavtal som vi ska jobba med, säger Stellan Lund, ledare för Moderaterna och oppositionsråd på deltid. 

Finns det några planer på att försöka få med Centern?
 

– En ledande fråga. I dagsläget: nej. Inte som jag ser det i alla fall. Jag tror inte att vi skulle få så många av våra medlemmar med på det, säger Stellan Lund. 

 Centerns ledare och kommunalråd AnneMarie Andersson har inte heller ändrat inställning. 

– Vi sa inte nej till en borgerlig allians. Vi sa nej till att samarbete med Moderaterna därför att vi tycker inte att man hade en välvillig inställning till oss. Senast i morse läste jag i ett blad  som jag fick att vi var centersocialister. Jag tycker att politik ska handla om sakfrågor. När det inte gör det blir det svårt, säger AnneMarie Andersson. 

Partiets inställning till att samarbeta med Moderaterna har inte förändrats i nuläget?

– Nej, och jag tror att det faktiskt är en ömsesidig inställning, säger Centerpartiets AnneMarie Andersson. 

Kungsör brottas som de flesta andra kommuner i länet med varsel, minskande födelsetal, vikande befolkning och ökande socialbidragskostnader. Men kommunen har inte behövt säga upp några anställda och läget förbättras förstås när staten nu skjuter till mer pengar till kommuner och landsting. 

Boende och omsorg och skola och utbildningskvalitet, var frågor som de flesta partier i Kungsör satte högt i förra valrörelsen. Det råder politisk enighet om satsningen på sjönära boende och äldrevården har fått med beröm godkänt. 

På skolfronten har Ulvesundsgymnasiet och Karlaskolan lagts ned och kommunens enda högstadieskola Kung Karls skola brottas med dåliga studieresultat och tappar elever. Det bekymrar socialdemokratiska kommunalrådet Pelle Strengbom. 

– Det är något som vi naturligtvis tar på största allvar. Samtidigt kan ju skolan få oförtjänt dåligt rykte vilket kan leda till att elever söker sig till angränsande kommuner. Det har vi ju sett nu att ett fåtal har gjort. Jag tror det är oerhört viktigt att vi jobbar upp både ryktet och de faktiska resultaten på skolan så att alla är nöjda, säger Pelle Strengbom.

Men de faktiska resultaten har förbättrats. I våras hade 69 procent av niorna fullständigt betyg, jämfört med 60 procent bottenåret 2007. Men Skolinspektionens krav är numera 100 procent och dit är det ju en bit kvar. 

Oppositionen är kritisk till situationen på Kung Karls skola och det är också lärarfacket.

– Vi saknar ju undervisningsmaterial som är moderna och fullt funktionella i vissa ämnen. En del läroböcker saknar vi också. Man säger sig inte ha pengar att köpa böcker för, och då får vi använda gammalt eller också skapa eget, säger Sven-Erik Profors, lärare på skolan och kommunombud för Lärarnas Riksförbund. 

Hur påverkar det här skolgången och resultaten? 

– Att man har sådana här brister måste innebära att eleverna får svårare att nå de mål som både statsmakt och vi vill att de ska nå: godkänt minst, säger Sven-Erik Profors. 

Även skolledningen är bekymrad.

– Vi har ju under de senaste åren fått nedskärningar i vår budget och vi har inför det här läsåret tvingats slå samman fyra årskurs 6 till tre stycken klasser. Vi har också tre klasser i årskurs 7, så det är stora klasser med 30 elever i varje, säger Carina Blank, rektor på Kung Karls skola. 

Är det en tillfredsställande situation, tycker du? 

– Absolut inte. Vi önskar naturligtvis att vi ska kunna behålla klasser med 24 elever max. Det är ändå det bästa för undervisande lärare att hinna med sina elever, säger rektor Carina Blank.

En annan skola, över 100 år gamla Karlaskolan, var en stridsfråga redan före förra valet. Då gällde striden nedläggning eller inte. 

Det blev nedläggning och nu gäller motsättningen istället vad den byggnaden ska användas till. Socialdemokraterna och Centern vill bygga lägenheter. Onödiga lyxlägenheter, tycker oppositionen som vill ha ett aktivitets- och kulturhus.

Bland Kungsörsborna går åsikterna isär.

– Det är inte bra. De skulle komma överens och göra någonting av det. Det har blivit strid om vad de ska göra. Det bästa är nog kanske bostadshus. Men jag tycker att de kunde haft skolan kvar som den var, säger Ivan Bergqvist.


– Kulturhus är nog bra. Det tycker jag väl. Lägenheter, ja, jag vet inte. Men det är ett gammalt hus. Det är klart att det kan bli fina lägenheter också. Det kan nog gå båda två, säger Gunni Bergqvist.

– Då skulle nog jag tycka att det vore bättre med ett kultur- och aktivitetshus istället för ett boende. Jag tycker personligen inte att byggnaden verkar passa för ett boende för vanliga människor, om man säger så, säger Iris Dénes.

– Jag tycker den skulle fortsätta vara skola. Det är urfånigt att man bygger om skolor bara för att man ska ha en tom byggnad stå. Det blir inte billigare. Det är ju ingen som vill ta vid och göra något av det där. Det är väl inte tillräckligt ekonomiskt lönsamt. Kommunen har egentligen förutsatt något som det visade sig att det kanske inte fanns något intresse för, säger Arne Ljungdahl.

– Det där med aktivitetshus tror jag är litet drömmar som man väldigt lätt kan tycka kan vara kul och bra men det är inte gratis precis. Det är ju ingen billig byggnad att driva. Jag känner mig litet kluven i den frågan, faktiskt, säger Björn Andersson.

Bostäder blir ju inte heller någon billig fråga? 

– Nej, men då finns det ju en finansiering i botten, av användarna. Så det kanske är litet lättare. Om de blir uthyrda, förstås, säger Björn Andersson.

Monica Elfström
monica.elfstrom@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".