Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Skolan

Estetelever på Carlforsska gillar inte Moderatförslag

Uppdaterat torsdag 23 augusti 2012 kl 16.55
Publicerat torsdag 23 augusti 2012 kl 11.16
"Man får inte skivkontrakt bara för att man går här"
(2:29 min)
Petter Gage och Christoffer Cadei Stålhammar. Foto: Martin Vare/Sveriges Radio

För att minska risken att elever inte får jobb efter gymnasiet vill Moderaterna att färre ska gå estiska program. Ett förslag är att det skulle vara intagning till estiska program liknande de som finns till idrottsgymnasium, för att hitta de elever som har talang och kunnande.

Men det här förslaget gillas inte av de elever vi träffade utanför Carlforsska gymnasiet i Västerås.

Christoffer Cadei Stålhammar menar att man ska gå i skolan för att lära sig, inte för att man redan kan.

I dag är det runt åtta procent av eleverna som läser estetiskt program på gymnasiet.

Petter Gage gick ut estetiska programmet i Västerås förra året:

– De som har sagt det verkar se på de andra sakerna än det vi ser. De verkar fokusera på att vi går musik, dans eller teaterinriktningar, men det är så mycket mer man lär sig på estet. Som till exempel eget ansvar, kretivitet och jobba i grupp, som väldigt många arbetsgivare kräver nu för tiden, säger han.

Jessica Polfjärd, moderat riksdagledamot från Västerås, menar att en orsak till förslaget är att det är svårare för estetelever att få säkra jobb.

– Det man har gjort är att tittat på att de som har gått estetisk linje har en sämre förankring på arbetsmarknaden och det är någonting som man vill titta på vad man kan göra för att förändra det.

– Jag tror att det är viktigt att man tittar på de utbildningar som sker inom gymnasieskolans regi och ser vad som leder till jobb och vad som är framtidens behov, säger hon.

– Sedan är det inte politikens roll att sätta hinder för unga människors drömmar och visioner om framtiden men jag tror att man ska vara medveten om var framtidens arbeten finns, säger Jessica Polfjärd.

Tittar man på statistik från SCB ser man att det är lite svårare att få en säker anställning för den som genomgått en estetisk gymnasieutbildning jämfört med andra gymnasieutbildningar.

Men hälften av esteteleverna går vidare till fortsatta studier, och det är tre procent som är helt arbetslösa tre år efter gymnasieexamen.

Den Socialdemokratiska riksdagsledamoten Olle Thorell från Surahammar tycker inte att man ska minska på de estetiska programmen.

Han vill att alla gymnasieutbildningar ska ge högskolebehörighet, han menar att man vid 14-15-års ålder inte kan veta vad man ska göra resten av livet.

– Så därför är det viktigt att ha en bred utbildning som gör att man kan göra val längre fram i livet, säger Thorell.

– Som de här eleverna på estetiska som har en passion för dans eller musik. De lär sig mer om och. Sedan, senare i livet har de änså en grundläggande högskolebehörighet, de kanske blir socionomer eller förskolelärare eller något annat de lär sig senare på högskolan. Men de har gått igenom gymnasiet med liv och kust och fått läsa sådant som de brann för just då också, säger riksdagsledamoten Olle Thorell från Surahammar.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".