Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Depression bland många skolungdomar

Uppdaterat onsdag 5 juni 2013 kl 10.35
Publicerat onsdag 5 juni 2013 kl 06.13
"Det måste utredas mer på djupet"
(1:23 min)

En flicka av tre och en pojke av fem i Västmanland visar tydliga tecken på depression. Det visar landstingets årliga Liv- och hälsaundersökning, där man undersökt 3 700 elever i grundskolans nionde klass och i tvåan på gymnasiet. Det är ungefär lika många som de senaste åren.

Undersökningen nämner en mängd riskfaktorer, till exempel sömnproblem, stökig skolmiljö och mobbning som kan öka risken för depression.

Faktorer som däremot minskar risken är framtidstro, föräldrastöd och daglig frukost, enligt Liv- och hälsaundersökningen.

Epidemiologen Fredrik Söderqvist har analyserat den här undersökningen, och han pekar på problemet med kronisk stress:

– Det är om eleverna har svarat att de under de senaste tre månaderna ofta eller alltid upplevt sig själv stressade. Och det är väldigt vanligt hos i synnerhet flickor i årskurs nio och år två på gymnasiet, där över hälften svarar att de ofta eller alltid under de tre månaderna varit stressade, säger Fredrik Söderqvist.

En flicka av tre och en pojke av fem pojkar uppvisar de här symptomen, det låter som väldigt många.

– Det är många, men jag vill ändå lyfta fram att majoriteten av skolungdomarna i Västmanland mår bra, men trots det är många flickor stressade och det leder till att man uppvisar tecken på depression. Det finns liksom en dubbelhet här, förmodligen är det här kopplat till skolan och skolmiljön, alltså prestationen och kraven man har på sig själv och från andra, säger han.

Är det här med prestationsångest något som blivit värre på senare år?

– Jag tror att det har legat ganska stabilt, vi ser inte att eleverna är mer stressade i dag än för åtta år sedan när vi började mäta kronisk stress.

– Det är en kombination av faktorer och en individuell känslighet som gör att man i förlängningen blir sårbar och det måste utredas mer på djupet, vilket vi avser att göra i nästa års undersökning säger epidemiologen Fredrik Söderqvist.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".