Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Ojämlik adhd-medicinering i Västmanland

Publicerat torsdag 25 december 2014 kl 10.55
"Måste bli bättre på att upptäcka tjejer med adhd"
(1:35 min)
Mediciner
Medicin. Arkivfoto: Henrik Montgomery/TT.

Tonåriga flickor med adhd lider oftare än pojkar av depression samtidigt, visar ny forskning. Det gör det svårt att upptäcka när unga tjejer behöver hjälp. I Västmanland är det också fler pojkar än flickor som får medicin mot adhd.

I Västmanlands län tog mer än fyra procent av pojkarna i åldern 10-17 år medicin mot adhd förra året, medan inte ens två procent av de jämnåriga flickorna gjorde det.

Samhället behöver bli bättre på att upptäcka tjejer som mår dåligt, menar forskaren Karin Sonnby:

– När man misstänker att personen har adhd så behöver man vidga perspektivet. Personen måste inte vara bråkig. Det stämmer bara på vissa som har adhd.

– Om man då har adhd och trotssyndrom, man är bråkig, hämndlysten då ter det ju sig väldigt annorlunda jämfört med en personq som har ångestproblematik som social fobi. Man har svårt att prata och vill inte räcka upp handen, man vill inte prata inför klassen.

– Man känner sig väldigt orolig. Det är ju väldigt svårtytt och märks ofta inte av omgivningen, trots att personen har ett stort inre lidande av det här, säger Karin Sonnby.

Det är viktigt att man ser de här flickorna som har dubbel diagnos, menar hon. Tidigare studier pekar på att att det går bättre för personer som har fått diagnos och hjälp tidigt.

De klarar i högre utsträckning att exempelvis skaffa sig ett arbete och att försörja sig.

Vid tidig diagnos har man möjlighet att söka vårdbidrag så att föräldrarna kan gå ner i arbetstid och stötta barnen i högre utsträckning.

– Man får också en annan möjlighet att få ett annat stöd i skolan. När man haft genomgång med klassen så kan läraren läraren gå fram och ge en instruktion till till det här barnet individuellt efteråt för det behövs oftast, säger Karin Sonnby.

Som förälder kan man vara uppmärksam på om barnet har koncentrationssvårigheter. Karin Sonnby tycker också att man i vissa fall ska arbeta tätare mellan barn- och vuxenpsykiatrin, socialtjänsten och skolan:

– Det är för att i vissa familjer är det inte bara barnen som har bekymmer utan föräldrarna och man måste ha mycket mer omfattande insatser för att påverka.

– Då hjälper det inte att behandlar barnet som är deprimerat om man inte tar tag i de andra problemen också, säger forskaren Karin Sonnby.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".