Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

"Riskgener" var "känslighetsgener" - kan ge ett bättre liv

Publicerat torsdag 19 februari 2015 kl 10.40
"Får mer påslag både på negativt och positivt"
(5:49 min)
Genetic research can help, but the search for a "fat gene" is a myth. Graphic: Creative commons https://commons.wikimedia.org/wiki/File%3ADNA_Double_Helix.png

Tre gener som man trodde var en riskfaktor har visat sig också ha precis motsatt effekt - i rätt uppväxtmiljö ger de människor ett bättre liv. 

Forskarna visste redan att det finns tre "riskgener" som ökar risken för till exempel missbruk, kriminalitet och depression. Men vid en forskningsstudie i Västerås har man nu upptäckt att precis samma gener, tvärtemot vad man tidigare trott också ger förutsättningarna för ett bättre liv.

– Det vi har trott var högrisk visade sig ge minst risk i positiv miljö. Det är precis tvärtom vad man trott förut, säger professor Kent Nilsson på Centrum för klinisk forskning till P4 Västmanland.

Mot bakgrund av det här så kallar Västeråsforskarna hellre generna för "känslighetsgener" än "riskgener". Forskarna i Västerås tror sig ha upptäckt att känslighetsgenerna både samspelar och förstärker varandra.

– De är motorvägar, de gasar och bromsar de delar av hjärnan som styr vårt stämningsläge och hjälper oss med att styra känslor. Och det är nånting som gör att vi fungerar sämre eller bättre i sociala sammanhang, säger professor Kent Nilsson. 

Forskarna vid Centrum för klinisk forskning i Västerås har topsat och följt tusentals gymnasieelever. "Riskgenerna" är med och skapar hjärnans "motorvägar" som banar väg för känslor, negativa såväl som positiva.

– I en positiv miljö är de som har de här generna snabbare i kognitiva tester, de gör bättre ifrån sig, visar annan forskning, och det gjorde oss konfunderade. Och när vi gick igenom vårt material så såg vi, att trots att man varit med om ganska svåra barndomshändelser, så blir de ungdomar (som har de här generna, reds anm) som har haft en bra, stödjande uppväxtmiljö inte alls lika känsliga för om de utsätts för hemskheter i livet. 

Känsliga människor, som har ett nervsystem som går på högvarv, har alltså visat sig ha en enorm tillgång dold i sina gener. En tillgång som utan stödjande föräldrar alltså kan bli en belastning. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".