Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Fynd från stenåldern i skogsbrandområdet

Publicerat fredag 27 november 2015 kl 11.23
"Vi måste tänka oss att det var säljägare i kanoter här"
(5:37 min)
Anette Färjare med stenåldersfynd i handen. Foto: Monica Elfström/Sveriges Radio.
1 av 6
Anette Färjare med stenåldersfynd i handen. Foto: Monica Elfström/Sveriges Radio.
Redskap i vit kvarts visas i svart handske. Foto: Monica Elfström/Sveriges Radio.
2 av 6
Redskap i vit kvarts från stenåldersbosättningar i skogsbrandsområdet. Foto: Monica Elfström/Sveriges Radio.
Kolbotten i skogsbrandområdet i Västmanland. Foto: Monica Elfström/Sveriges Radio.
3 av 6
Kolbotten i skogsbrandområdet i Västmanland. Foto: Monica Elfström/Sveriges Radio.
Anna Ulfhielm, Anette Färjare och Anna Onsten-Molander från länsstyrelsen i skogsbrandområdet. Foto: Monica Elfström/Sveriges Radio.
4 av 6
Anna Ulfhielm, Anette Färjare och Anna Onsten-Molander från länsstyrelsen i skogsbrandområdet. Foto: Monica Elfström/Sveriges Radio.
Skylt vid kolmila i skogsbrandområdet. Foto: Monica Elfström/Sveriges Radio.
5 av 6
Länsstyrelsen har skyltat vid en del fynd i skogsbrandområdet. Foto: Monica Elfström/Sveriges Radio.
Naturreservatet Hälleskogsbrännan i brandområdet i Västmanland. Foto: Monica Elfström/Sveriges Radio.
6 av 6
Naturreservatet Hälleskogsbrännan i brandområdet i Västmanland. Foto: Monica Elfström/Sveriges Radio.

Den stora skogsbranden i Västmanland ledde till att fornfynd kom i dagen på ett helt nytt sätt. Länsstyrelsen har funnit 12 bosättningar från stenåldern, och ett hundratal nya kolmilor och kolbottnar.

Sedan tidigare fanns kända lämningar från medeltiden i skogsbrandsområdet, men nu har man gjort uppemot 10 000 år gamla fynd, från stenåldern.

12 stenåldersbosättningar har länsstyrelsens inventerare funnit. Det ger helt nya kunskaper om det område som tidigare varit mest känt för järnhantering.

Det blåser kraftigt den här dagen, och det gjorde det också i förhistorisk tid.

– När det var skärgård här under förhistorien var det ganska blåsigt. Då måste man hitta de läiga punkterna i landskapet, för att hitta boplatserna. Det är det vi letat efter, säger Anette Färjare, en av länsstyrelsens inventerare.

Vi går på vägen som leder rakt genom naturreservatet Hälleskogsbrännan. Riksettan kallas den och går från Virsbo i Surahammars kommun rakt över skogsbrandsområdet, och kommer ut i Sörhörende i Sala kommun, nära Norberg.

Själva stenåldersbosättningarna ligger inte där vi går. De fynden har gjorts på andra platser. Men i sin hand häller Anette Färjare ut små vita stenar från en liten platspåse.

– Det är redskap från stenåldern, i kvarts. Den här större har man till och med format så att den är spetsig. De små bitarna är avslag, skräp kan man säga.

– Vi måste tänka oss att det var säljägare i kanoter här. Det här är mellan 9 000 och 9 500 år gamla saker. Då har man använt de här skräpet till en harpunspets till exempel. Då har man satt de här vassa sakerna på skaftet.

Stenåldersfynden har gjorts på olika platser. De vita redskap i kvarts som Anna Färjare visar i handen, har gjorts i södra delen av skogsbrandsområdet, vid Handsjön.

– Där kan man se att det varit nästan som en lagun där, vid den här tiden. 

Det handlar om helt nya och kulturhistoriskt viktiga fynd. Men att göra dem just efter en katastrof som skogsbranden, innebär blandade känslor.

– Från början blir man väldigt tagen av hur det här måste ha tett sig. Framförallt den sista dagen när hela skogen tog eld. Det måste ha varit fruktansvärt. Men man ska ändå göra ett jobb, och försöka vända och se vad man kan göra som är positivt. Och eftersom torven är bortbränd så är just stenåldersfynden, som ligger under den tjocka torven, lättare att se, säger Anette Färjare.

De 12 stenåldersbosättningarna är de viktigaste fynden, men i ett område som är känt för tidig järnhantering så är lämningar från bergsbrukens och kolmilornas tid nog så betydelsefulla

Vi stegar ut i de nu öppna markerna där kolmilor och kolbottnar tidigare gömdes av skogen. Efter branden har man gjort omkring 100 nya sådana fynd.

Anna Ulfhielm som skött den inventeringen visar resterna av en resmila. Vid sidan av kolbottnen och vallen runt den, finns också en rester av en kolarkoja. En hög med stenar ligger staplade.

– Det är ett spisröse. Här är öppningen på långsidan. Det gällde att de kunde ligga i britsen och se kolbottnen, för det var ju ett dygnet runt-jobb, säger Anna Ulfhielm.

Hela brandområdet mäter över 13 000 hektar och det har inventerarna inte kunnat täcka in. Men man har fyllt en vit fläck på kartan, och uppdagat ett forna skärgårdslandskap som kanske inte så många kände till. Kulturhistoriskt betydelsefullt - och viktigt även i ett större perspektiv, konstaterar arkeolog Anna Onsten-Molander, även hon från länsstyrelsen i Västmanland.

– I tio tusentals år har människor kommit från olika delar av världen. Så sett i ett större, historiskt perspektiv så är det bara en liten del, men visar att människor har kommit hit för att det finns något man behöver, man vill leva här, det finns resurser.

– Det är väl den här kontinuiteten. Det är inte bara nu. Det rör sig inte bara om fem eller tio år utan om tio tusentals år, säger Anna Onsten-Molander. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".